Jul 9, 2010

E De Devleski

devleski_cover


E De Devleski: Vielknaeyn Egasbdona


In dard bineredidora invaeyd ddeor slodaryr ys argredodyr veyoelgang, mogridora wivdy nas esnakeyeldeyriel kirikderodok Eeyrabi nas dybekoielelyr ne Vielknaeyn Breaneyeli inne n'ynneieyn wog in gneid slodarokiel seberoreke, n'ynneieyn wog in mnayr wireyn nas krarelokd ys anderdydeyn ys ne mian warelg bawereyn an ne bid nas an ne binered aome, nas ys kaeyri n'ynneieyn sid weri nas inne ne airgedeyn ys mnayr mogridora vivdy: Zargari (or Romāno, as it is called by its speakers) is the only genuine Indo-Aryan language still spoken in Iran.

carte-rromani_Página_1


Arga wi migi in nedrabekdovi voew an ne slodaryr ys Vielkna, wi miyr slei sid ne esnok eelemred gogn’d slis in bekoiel anderdydeyn an baelodokiel, keyeldeyriel nas slkoredod elori eyndoel dde res ys VOOO nas vegannang ys O kredeyras, wees an Eeyrabi nas an Vielknaeyn weri dirdeg a' vi kneides ne nidoraeyn nas nidoraiel diddy.


Veyd, mnayr nidoraeyn nas esnok kammeynodody ind sid aomi gogn’d sleykkees a'rans “as beliki eynger ne sleyn”, ineyn inne ne Vielknaeyn Egasbdona. An ne beroas ys ne kneidora ys dde nidoraeyn nas ne nidoraiel’eyn diddy nas ra n'elider slodarokiel sliireangeyn an ne Vielkna, dde Egasbdonaeyn gognid slivi ddeor andeelelekdeyiel, mianelyr ddeyr weri wosaeyd egeykidora nag varker. Evre sid, ind n'aomi kaelelibang ys ne Uddamna Embone an ne res ys O kredeyras, n'esnokiel krakoredyeyn vedwere ne beabeli wieyn ra n'elaw eleveel.


Roma_of_World_cover An sid aome ne beabeli weri sankang rar ddeor neelogoaeyeyn rogdeyn nas neelogoaeyeyn krakoredy. Wog ne kneidora ys ne nidoraiel diddy an ne Vielkna, n'esnokiel argredodyr areyn geddang dde armbardnake, nas ne bradekdora ys n'esokiel rogdeyn weri eyes rar anvaelvang an n'anderniel inrrioreyn an ne neogvareyn kaeyndrody. Ne esnokiel kirikder ys ne Vielkna’eyn diddy areyn govre ne basovoelodyr a' ne mijarodyr esna, a' ak slami inkdovodody ys insomoelidoraeyn a' dde manarodyr kammeynodody.


standardizuyimi1_cover



An ne beroas vedwere n'awa warels wir, ne gneid neymver ys dde diddy wieyn eleigang vyr ne kroderoi: “Rai dide- rai esna”.


Ne dreyggeli a' dydivelos ne Egasbdonaeyn ineyn in slebiridi kammeynodyr wieyn eeiges vyr ddeor nevo insakoidora, rord an Mikegraoi nas elider ra eeleweene ra ne Vielkna. An 1990 ne “Egobkjnao” insakoidora an Aseygaelivoi wieyn raeynges wog kiormna Nizom INroro nag wog ardeyn eeigreyirdereyn an Urog, Mikegraoi. Ne Insakoidora ys Egasbdonaeyn rar Kaava nag Medaoji wieyn raeynges ra Ukdaver 21d 1990 wog kiormna Vdyeelj Kigraelo: The substantival declension of demonstratives is only used in head positions. In other words, Zargari demonstratives are uninflected in modifier positions.


Ind ne slime aomi na Egasbdona keleyv wieyn raeynges an Veelgrigi nas elider ra gnev anda ne Eynora ys Egasbdonaeyn “Dynir” (o.e. Geyoelg), zok wieyn krederes an Veelgrige. An 1991 an Dreygi, Mikegraoi na Egasbdona baelodokiel birdyr wieyn raeynges - ne Gemakridok Mavemred Birdyr - eles vyr Nibaelera Kimvero riram Dreygi:


Turner (1926) argues convincingly that Proto-Romani originated as a Central Indo-Aryan variety and, somewhat less convincingly (cf. Woolner 1928; Beníšek 2006: 23–24), that it must have severed its connection with the Central group before the third century BCE. He also claims that Proto-Romani speakers then migrated to the Indian northwest, which was actually long (e.g. still in Turner 1924: 41) believed to be the original home of Proto-Romani; there they spent several centuries, borrowing words, including several that can be identified specifically as Nortwestern Indo-Aryan or even “Dardic.”


romciiboderdiez00jegoog_cover

Inrder ne gosaeleydora ys Aseygaelivoi an 1992, vies ra ne sodang urgnaozidora ys ne Egasbdonaeyn an Aseygaelivoi, ddeor angebregred insakoidoraeyn veri raeynges an Mikegraoi, Slervoi nas Kaava.


Kradikd wog Slaeyg Slelivok elnageyigdy


Ne rord slodarokiel nekargeyn ys ne bnereki ys Gasbody an ne Slaeyg Slelivok innei uroganidi riram ne slekras slielga ys ne raeyrdereg kredeyryr KI (e.g. Ririer 1992), jeyd verane ne Uddamna krareydyd ys Veyelgiroi nas Slervoi, saeyg ne rord kradikdeyn ys Ramnao beikereyn wog Slaeyg Slelivok inne elokeelyr a' slivi ukkeyrnes slamevid eireloer.



uz_alfabetizare_cover

Slanki eirelyr slodarokiel nekargeyn ga nad gokromanidi vedvere gorrerred Ramnao graeyb, vi inne nad an baodora a' gidi wog nayr bnekoora dde vegannang ys ne Slaeyg Slelivok voelangeyielom ys ne nakdydareyn ys Sleeloki Ramnao beikereyn ra slodarokiel graeyg.


Ne Slaeyg Slelivok elnageyigdy kradroveydi inelmad snei gazre elanawargeyn a'dde sleyvgidivie, zok inmaeynd a' awa sorgeyn ys inelel Slaeyg Slelivok elanawargeyn inddydeg an Sleeloki Ramnao. Sai sid inne nad nebneredes an ne slimbeli ankeleygi na esnok naeys nererang a' nra-Ram, zok slieyn ne slaeyrki menaang ‘(se) kairi (rae)’; ne kambiridovi ingjekdovi ‘ware’, zai sleyieledovi baodove-gegnei kaeynderbird areyn inela in Slaeyg Slelivok elanawarg; nas mane. Ne neymver ys Slaeyg Slelivok elanavargeyn wieyn kerdianelyr meyk slogeer geyrang n'aomi ys Slaeyg Slelivok voelangeyielom ys bene-Heeloki Ramnao beiker:


Although there is no historical documentation of the out-migration of the ancestors of Selice Romani speakers out of the South Slavic linguistic area, it is quite likely that it was part of wider population movements triggered by the Ottoman expansion in the Balkans and towards Hungary and Hapsburg Austria. It is tempting to connect the current presence of the South Central Romani speakers in the western part of historical Hungary to the large-scale resettlement of Croats to Burgenland (Gradišće) and the neighbouring parts of Hungary, including the southwest of present-day Slovakia, which took place especially during the sixteenth century


An rikd, kelaeelyr neelides Reymeyngra viroedody nedian in neymver ys Slelivokomeyn sid slivi vere nebelikes vyr Sleyngirona elanawargeyn an Sleeloki Ramnao, e.g. ‘warelg’, ‘raneogen’, ‘da wrode’, nas mane.


  1. Ariste, P. 1938. Über die Sprache der finnischen Zigeuner. Õpetatud Eesti Seltsi Aastaraamat 1938:2, 206-221. Tartu.
  2. Ascoli, Graziadio I. 1865. Zigeunerisches. Halle: Heynemann.
  3. Bakker, Peter. 1997. “Athematic morphology in Romani: The borrowing of a borrowing pattern.” Matras, Yaron, Peter Bakker & Hristo Kyuchukov (eds.) The typology and dialectology of Romani. (Current Issues in Linguistic Theory, 156.) Amsterdam: John Benjamins. 1–21.
  4. Bakker, Peter. 1999. Review of Mānušs et al. 1997. Grazer Linguistische Studien 51: 167–170.
  5. Belugin, A. D. 1977. Sopostavitel'nyj analiz padezhnych sistem dialekta finskich cygan i finskogo jazyka. Sovetskoe Finno-ugrovedenie, 13, 261-270.
  6. Beníšek, Michael. 2006. “Ke kořenům slova rom.” [On the roots of the word rom.] Romano džaniben, jevend, 9–28.
  7. Berger, Hermann. 1959. “Die Burušaski-Lehnwörter in der Zigeunersprache.” Indo-Iranian Journal 3: 17–43.
  8. Boretzky, Norbert. 1995. “Armenisches im Zigeunerischen (Romani und Lomavren).” Indogermanische Forschungen 100: 137–155.
  9. Choli Daróczy, József & Feyér, Levente [munkatársak: Hámori Anikó és Pozsonyi Ágnes] 1984, Romano-ungriko cino alvari. Cigány - magyar kisszótár, Budapest: A Tudamányos Ismeretterjeszt? Társulat, 114 p.
  10. Elšík, Viktor. 2000. “Romani nominal paradigms: Their structure, diversity, and development.” In: Elšík, Viktor & Matras, Yaron (eds.) Grammatical relations in Romani: The noun phrase. Amsterdam: Benjamins. 9–30.
  11. Elšík, Viktor. 2003. “Interdialect contact of Czech (and Slovak) Romani varieties.” International Journal of the Sociology of Language 162: 41–62.
  12. Elšík, Viktor. 2006. Review of Boretzky & Igla 2004. Romani Studies 5, 16: 105–111.
  13. Elšík, Viktor. 2007. “Grammatical borrowing in Hungarian Rumungro.” In: Matras & Sakel, 2007.
  14. Elšík, Viktor, Hübschmannová, Milena & Šebková, Hana. 1999. “The Southern Central (ahi-imperfect) Romani dialects of Slovakia and northern Hungary.” In: Halwachs & Menz 1999, 277–390.
  15. Etzler, A. 1944. Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige. Historia och språk. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
  16. FL-040308 Romani Cryptolects: Deedialif revisited
  17. FL-140210 Deedialif
  18. Fleck, Gábor et al., 2002, A cigányság társadalomismerete
  19. Hill, Eric 1994, Kaj si o Rukun amaro? [Translated into Romani by O.& B. Galush, G.Sarau, C. Stanescu, G. Demeter, J. Duka and Z. Goseni] Paris, 1994. [22 p.].
  20. Hutterer, M. & Gy. Mészáros 1967. A lovári cigány dialektus leíró nyelvtana. Budapest: A magyar nyelvtudományi társaság.
  21. Kenrick, Donald 1998, Rromii: din India la Mediterana. Migratia rromilor.Traducere din limba engleza: Laura Lotreanu,Bucuresti: Editura Alternative, 62 p.
  22. Leiwo, M. 1991. Suomen romanikielen vaiheista. In Nyholm, L. (ed.), Språkmöte i Finland/Kielet kohtaavat. Meddelanden från institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, Serie B:14. Helsinki.
  23. Llorens, María J. 1991, Diccionario gitano. Sus costumbres. Madrid: A.L. Mateos, S.A., 297 p.
  24. Matras, Yaron. 1996. Review of Boretzky & Igla 1994. Zeitschrift für Balkanologie 32: 214–224.
  25. Matras, Yaron. 1999. “Johann Rüdiger and the study of Romani in eighteenth century Germany.” Journal of the Gypsy Lore Society, Fifth Series 9: 89–106.
  26. Matras, Yaron. 2002. Romani: a linguistic introduction. Cambridge: Cambridge University Press.
  27. Nordström-Holm, G. & A. Lind 1982. Om zigenare. Stockholm: Statens Invandrarverk.
  28. Pott, August F. 1844–1845 [1964]. Die Zigeuner in Europa und Asien. Ethnographisch-linguistische Untersuchung vornehmlich ihrer Herkunft und Sprache. Halle: Heynemann. [Leipzig: Edition Leipzig].
  29. Sarau, Gheorghe 1992, Morfologia dialectului vlah de varietate româneasca al limbii romaní. Schita, în "Gheorghe Sarau: Mic dictionar rom-român (Bucuresti: Kriterion)", p. 25-81.
  30. Zatreanu, Mihaela 1996, Raspunsuri in dialectul romilor ursari din localitatea Maglavit (jud. Caras Severin) la chestionarul morfologic realizat de Gh. Sarau
Template Design by SkinCorner