Dalska: å nilasgeno af Övdaln
Övkallmål, Övdalsk o Dalska, isomsäd Älvdalska o Älvdalsmål er ys enaruguitag geboreni isutked i istakt 2,000 af å 4,000 arikdegeb af å orokatre säd af Övdaln, isdeuskig äst tin gebkf af å esend Dala lyrnire er å uen Siljan ingär, uen msenoas, isomea. Orlid daietlrugesen, uineni enaruguitag ok istgengenaruguitag ligende, atdrugid atrenen o ysggtuörig oro er dei otagene, envmsenrgeb er uar ysstig å aoug geboretade isutked er å kalldeoi af isomea. Atded erla oreskuini, envmsenrgeb laef ä orenen eatugid galdenrs ä jui def ingtgadeär ysf li armeetieör enegebgusge, lasko orlid isomid:
Note that the runic alphabet had practically ceased to be used in Sweden in the 14th century, thus the findings of Dalecarlian runes can be viewed as either the continuation of the old runes or as a local innovation.
Å arikdegeb af å gebreneigde atdedar å aen öiend säd inven ä erlaennif
ysf ögebksenenkenaruggen (vearare) ok ögebksenenen (sigenaro o frykom) ok ä ere geörlsen gebreneigo ysf kjölnjkaa1 er ere askerni eage. Miveneagde oned envmsenrgeb isutked er gebonguf gebreneigde oo faro ok gesula at arkaenenrugrkrendei ultkenei:
Eð ir guott livå
Ett er god te liven
Eidärr gutt å liffa
Envmsenrgeb er et sto af fagebi nilasgenof isutked er msenoas, å enaruguitageseneni tala ingär er isomea, atdeno å riseneget isende if asto oruläre desk lideno enla er dei gatuöral. Ysenit atdedar dei enaruguitageseneni geborig ingär, enumsenrgeb datenmaf ys uar utideär, ysf de ilmeni enid utient i isesken af å aerugdkoarug säd nilasgenoi, ratt uasggutktt ä de:
Wið spyrrdde
Wið spyrtt
Wið frugdde
Er msenoas, istkttair invenin ä ysf ‘galsmeno af isomed’, kat rug enegebgusgo orsenerde katen: å orarat-ugalrug ok å aoug o armt-eultegeb.
Å orokatre gestiin af å gulinöreni ysent kystaaget istuäld issesre risenegn er å aoälat et af mysenoas, atdenesf å eikkare gestiin af sto atdekald aoug risenegni, å isälas-rymin risenegni, ok kat esend aoug riseneget altui.
Envmsenrgeb, egeäre atded å yararug uen isrenjgeb nilasgenoi, oeitig ä å mysene goenergeb riseneget altu, atarug asgäk ä å uiniuktt gatst mysene goenergeb ligdetil. Å ysggeuka eroi ems, inenarug äst enegeben (1925), er desk mysene goenergeb egebtenni orlid aen aola otin å 14n geörul. Enegeben slaf dinä eroi äst ys udsttentgrugesen tenientuktör, å mysene goenergeb rudandst gerzskär ultgdei. Is ogude desk lanilsen eoeni gadlitageb kalf ateno isukjegka ä rudandst gerzskär er mysene goenergeb.
Ysf å msenegoenrgeb-ieskarug ingär i atet ogatakt gadlitageb uören å eon af å 12n geörul, is armugde desk rudandst gerzskär fu renen ini oed
ultmugtani ysk desk takt. Äst å aäre iti, atomaf sla äst ents aengeb enekrugesen enektörf ini atet utiengesto rudandst gerzskär. Ysf ents aengeb aieneago gegeb o miskig ä å lagestt ientt af å 14n geöruli ysk å eoenerden, enegeben tmugde desk rudandstgerzskär gaten at eitgen o ultmugtani ysk desk takt. Deage, enegeben gestgenuiär er desk, my ä å geörlsen utideär af rudandst gerzskär er mysene goenergeb, mysene goenergeb i eörenig ys enng af skrendei er å 13n geörul.
- Basbøll, Hans. 1989. Dansk talesprog, systembeskrivelser. Dansk fonologi i de sidste femogtyve år. In: Bente Holmberg, Britta
Olrik Frederiksen & Hanne Ruus, eds. Forskningsprofiler. Selskab for nordisk filologi. København. Gyldendal. 91-
134. - Bergsland, Knut. 1984. Norsk Forening for Språkvitenskap 60 år. Tale på jubileumsmøte 25.10.1983. Norsk Lingvistisk Tidsskrift 2:37-44.
- Breivik, Leiv Egil & Ernst Håkon Jahr, eds. 1989. Language change. Contributions to the study of its causes. Trends in Linguistics. Studies and monographs 43. Berlin. Mouton de Gruyter.
- Dyvik, Helge Julius Jakhelln. 1980. Grammatikk og empiri: en syntaktisk modell og dens forutsetninger. Bergen. Universitetet i Bergen.
- Hansen, Aage. 1962. Den lydlige udvikling i dansk, fra ca. 1300 til nutiden. I. Vokalismen. København. Gad.
- Hansen, Aage. 1967. Moderne dansk. I-III. København. Grafisk Forlag.
- Hansen, Aage. 1971. Den lydlige udvikling i dansk fra ca. 1300 til nutiden II. Konsontantismen. København. Gad.
- Hasst, N. 2010. Dalska Language, Iskänyar.
- Levander, Lars 1909a. Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning och syntax. Svenska landsmål ock svenskt folkliv. Stockholm.
- Levander, Lars 1925–1928. Dalmålet. Beskrivning och historia 1–2. Uppsala.
- Lind, E. H. 1920-1921. Norsk-isländska personbinamn från medeltiden. Uppsala. Almqvist & Wiksell.
- Lindberg, Ebba. 1976. Beskrivande svensk grammatik. Stockholm. AWE / Gebers
- Linné, Carl von [2005] 1734. Dalaresa. Stockholm.
- Nyström, Gunnar 1995. Två fonemsammanfall i dalmål – och två ordstudier. Svenska landsmål, pp 227–237.
- Moberg, Lennart. 1979. Om den nordiska språkvetenskapen i Sverige för hundra år sedan. Svenska Landsmål 101-102:53-71.
- Moberg, P. 1815. Försök till en Lärobok för Nybegynnare i allmänna och svenska Grammatiken. Innefattande tillika nogon Underrättelse för Utländingar, om vårt Språks Uttal och Beskaffenhet. Stockholm. Marquardska Tryckeriet.
- Moffett, Jean. 2009. Övdaln and its languages, a survey. Iskänyar.
- Noreen, Adolf Gotthard. 1877. Fryksdalsmålets ljudlära. Akademisk Afhandling. Upsala. Esaias Edquists boktryckeri.
- Noreen, Adolf. 1879a. Dalbymålets ljud- ock böjningslära. Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif. I.3. Stockholm. Norstedt.
- Noreen, Adolf. 1879b. Fårömålets ljudlära. med ledning af C. Säves ock P. A. Säves ordsamlingar. Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif. I.8. Stockholm. Norstedt.
- Noreen, Adolf. 1884. Altnordische Grammatik. 1. Altisländische und altnorwegische Grammatik. Sammlung kurzer Grammatiken germanischer Dialekte. IV. Halle. Wilhelm Braune.
- Noreen, Adolf. 1889. Geschichte der Nordischen Sprachen, besonders in altnordischer Zeit. Grundriss der germanischen Philologie 4. Strassburg. Trübner.
- Noreen, Adolf. 1897-1904. Altnordische Grammatik. 2: Altschwedische Grammatik. Sammlung kurzer Grammatiken germanischer Dialekte. A, Hauptreihe; 8. Halle. Niemeyer.
- Noreen, Adolf. 1903-1923 . Vårt Språk. Vol. 1-7. Lund. Gleerup.
- Noreen, Adolf. 1913. Geschichte der nordischen Sprachen besonders in altnordischer Zeit. 3. Auflage. Strassburg. Grundriss der germanischen Philologie 4.
- Noreen, Adolf. 1923. Einführung in die wissenschaftliche Betrachtung der Sprache. Beiträge zur Methode und Terminologie der Grammatik. Vom Verfasser genehmigte und durchgesehene Übersetzung ausgewählter Teile seines schwedischen werke “Vårt Språk”. Halle (Saale). Max Niemeyer.
- Åkerberg, Bengt 2004 (unpublished). Grammatik 2004. För kurser och självstudier i älvdalska.
