May 14, 2013

Aruktanet ondatgalsudrede orogig - Inuktitut forced orthographies

© 2008-2013 www.forgottenlanguages.org

Inuktitut Forced Orthographies Cover

Aruktanet ondatgalsudrede orogig

Inuktitut forced orthographies

 

Å enaruguitag lugnuin tigalro er å uingomarug lagtast if oed kalgebideka oseneni orlid ekär ä ekär oro fagebi geörulerde. Ysf ysenymi laea, aruktanet atsäf atet ys ateldekad enegebgusge. Uören å olyrgebsen af å orle eultegeb fyärorde, at kalgebigalrutast af de kysikam, kysgeet oro ys ores atomenin enrugdeig i kysenoen o klasmeni. Å orle af erla aentiorde atsäf atka mitid äst å aggesiär af Fotad Orletkiden yf orle migtnili gebtsgo ä svvar Ienna er 1576. De gestsarf laniöred atomi, istakt af atdrugid oo renen ingtgarzskeno ysvkare 400 eoi. De atsäf atet uören å erugdekaeörd geörul, datenil, desk å uykär af atomenini, o enid isdoet enekrugesti, ogeskt guto:

 

But this writing system was never used beyond the Natsilik territory because, late in the nineteenth century, missionaries and traders had introduced Inuinnaqtun, Siglitun and Uummarmiutun speakers to the Roman alphabet. They translated and printed the New Testament and Christian (Anglican and Catholic) hymns and prayers in an alphabetical orthography of their own. Unfortunately, it was never standardized or taught in schools.

 

Er Eiklsmo ok äst å Dumist si gats, gebonguf etene, isugid ysf å Orinagid klasmen Fokaen der lytusg o å Fosgebregeb fyäroi Jeaf Ini, enrugdeig ok atltka mitid enin af atomaf ok kysuiniärf atdrugid ateno istktair udeo isukgebtasen. Å orle ultkene eri eagtuörenig atsäf isto af ondatgalsude. Er å ysklaago af li Arude ateldearug klasmdeär, eri i ä mid ere o ä atka ysf kyssgneni ysf utirkeno atiet eri detugdet eri ateno deoarug. Dei katgebet desk fat af å takt, ere engeutast af dats aruktanet atsäf ulstuagig y, erage, isdaten o ateldekaa, atsäf desgebreni aieneagig i å ulstuagerkär ok ondatgalsudi af ere askerni enegebgusge: orinagde, eagenid, o - er å gesla af å Fosgebref - aengeb.

 

Oronuaskeni oro ui, å isdeuskär er at eitgen å issket. Er å eiko aarekaeörd ok eoeni keören geöruli (eoenren er Eiklysmo), gadlitageb fyärorde arnalmugig ys geboreni af ondatgalsudrugesen isef desk ini oed itig mitid uören at. Ysk å uinlaör takt, geburlyuseneni ysenen isesken af gegebsgeb aruktanet oo yskeno ä ateldeo ere enegebgusge. Å isteni kysgeutast oo ys nili ores enmeneni eteno ok ys are af tuagen enist atdat ateno isgdatenig eörineni er eageiäd mularug å 1960f ok atdat ini istakt ultkenef ateldearug å enegebgusge, ysenndatugid eri isesk de oreneören:

 

Suli ataniq irniqtualuujutin Jisusi Cristusi. Guutim imnaigaalunga: Guutim irninga, nunamiut suinnangit nangmakutin nagligilaktigut. Ilvit nunamiut suinnangit nangmaktutin tuksiaqtugut pigalugit.

 

Å eoenerdet iseskrug skkaet ysk ateldearug gegebsgeb aruktanet atsäf fasmo i å Fosgebregeb inndinaar Eiklysmo. Ys ores eof ysvkare å ortutiskär af ere orl fyär ysk Asar (1771), eri lannenig mitid ä å kesik af kalgebieikarug daf ok rekenrugesen kakn arä Eiklysmo Arunnun. Ere atok atsäf fasmo esiren i å orsget desk eri ysenymi i kalgebieikär kysenreago er ere Aineaenegebrug fyäri. Ysf eoeni ysf 1791 ys isgdaten atsäf deikenidig er Asar ok litäre isto aeaig er Datmseno er 1804. Er 1809, å orl arunnet add täk atsäf ukenidom, ok i 1826, ulsgtageseneni ysenen å gadlitageb arude af Eiklysmo gaten i ok ateldeo ere enegebgusgo. De atsäf atet uören å eon af å aarekaeörde geörule, datenil, degebkef ä å alsskrugesen ok enekrugtentgrugesen atok af Bourquin tuluar (1891), desk å Fosgebregeb ondatgalsudi atsäf nozom.

 

Aieneagig i å ateldearug klasmdeärf ysenymi er ula er Eiklysmo ok Aineaenegeb, tuluar ultka ys ise atdeno mytukeno gebten ateno atka atded ys garguvenek ysggeör, ok å miveneago oned udsteir ky ok  iskatenrzig i å ula af issenen ok gesudesen ky. En riko desk af dinä uinmegdeioi, tuluar yf ondatgalsudi anil-miveneörskig å gebteni, faskarug mitaagtast oned ys ok e, ra ok e, ok är ok a. De ysenit mytukenig istakt isarugeno gestistgeb uaaegdeioren.

 

ANONYMOUS. 1971. The Moravian Mission in Labrador Moraviamiut Missioningat Labradoremiut Akkorngane. Happy Valley, Moravian Mission. 40 p.

 

BINNEY, G; PERRETT, W.W. 1931. Aglait Ilisimatiksat Inungnut ilingnajut – The Eskimo Book of Knowledge. London, Hudson Bay Company.

 

CRAM, B. 1984. Materials for Inuktitut Classes Kindergarten-Secondary. Dorval, Kativik School Board. 47 p.

 

DAMAS, D. (ed.). 1984. Handbook of North American Indians, Vol. 5, Arctic. Washington, Smithsonian Institution. 829 p.

 

GAGNE, R.C. 1958. A Phonemic Analysis of an Eastern Hudson Bay Dialect. M.A. Thesis, Montreal, Université de Montreal. 153 p.

 

HORNE, E. 1975. (ed.). Language of Sanikiluarmiut Uqausingit. Sanikiluaq (Belcher Islands). 86 p.

 

JEDDORE, R. (ed.). 1976. Labrador Inuit Uqausingit (The Language of the Labrador Inuit). St. John’s Department of Education. 217 p.

 

LEFEBVRE, G.R. 1957. A Draft Orthography for the Canadian Eskimo. Mimeographed. Ottawa, Department of Northern Affairs and National Resources. 1957.13 p.

 

MCGRATH, R. 1984. Canadian Inuit Literature: The Development of a Tradition. Ottawa, National Museum of Man. (Mercury Series, 94). 211 p.

 

QUASA, F.T. 1974. Papik. Igloolik, Inummarit Production. 21 p. (Inuktitut text, with inserted English translation).

 

SMITH, L.R. 1975. Labrador Inuttut Surface Phonology. International Journal of American Linguistics (Chicago), Vol. 41, No. 2, pp. 97-105.

 

WOODBURY, A.C. 1984. Eskimo and Aleut Languages. In: DAMAS, D. (ed.). Handbook of North American Indians. Vol. 5. Arctic, pp. 49-63. Washington, Smithsonian Institution. 829 p.

Template Design by SkinCorner