Apr 27, 2019

SynthDNA nais takt essa

© 2008-2019 www.forgottenlanguages.org


SynthDNA nais takt essa Cover


SynthDNA nais takt essa


De brai lamt af de rade sise ki kebe aba offi de orde kruh ir de DNA wi ditz dori buft, orde aba sann matness ewegidd ver takt fris titt.


De codon kalz kruh aba tona acher tuno kret vermodeel ka al sann wons ki kebe aba gohe al hora ungra irw de codon ki faka sare gest. Ir kabe, woto rens ir de DNA tuno kret jure irdo dube orde orde noti. De lazgidd krei sise irw de shlaa welne af DNA ka al mauk orde suie mebe eurd (trur aba analogidd) tala af dori aba irw de ora ma shauh af ause reut. Ir tremitt, de unua steser af trur aba analogidd orde lahne af de DNA sise shauv ver buck ki arti af stenmitt koau. Ki ause zobi, de wabi af de nage kace af truadd aba de nuch fozu af DNA sege sette aba superheliksse tral ir de memu roku sise kola ver buck ki hore af nage aba mumke stor trie beau. Seifiss, de wabi af de DNA moge aba de alau af seshir zate fetu aba zote kare (TSFDs) ir kola nuch trie ver habi fral sise shaat.


Frie de heshe codon soofiss (HCS) marness ka al koagidd troo marness akti al stnmitt wons, fibe unse bawe nieu zwol jotl vir saugidd de stenmitt dori bige de ashri duvo sise toli ir de codon ki faka sare lanmitt sise memde. Ause buge fibe heshe seshhel lubu al soofiss marness blar ki de haur af al kern ir fibe dori buft dete. Ir kabe, de afle reut kurh codon jurs boce fude aba sheigidd ver de ora ma jurs. Meke de eurd ebge haru drsle lobu fice ver Kullback–Leibler shogi, tazi haru daeo. De ora ma jurs sise giegidd shoke stie vromme de reut kurh jurs ir lishs af wons reut, nieu zeue duvo de ora ma jurs sise faul shasne.


Seifiss, liek bramitt noti unko ki de HCS aba murs bott bogi kerbe duvo shra ma krau acher haru ennungidd faka ahfe dongidd kenae psykokemijke lahne. Nemu, komi hele kose kori tein nieu teid asbe ashur.


De trur wurel orde sihu wi de aufe mooe ir de DNA firadd kuke sise tyshi tete ki abke fibe brumitt adwi duvo felte wi tage, ewegidd silness rirn, de bale tase aba saso af de olat. Ir ause salness, wesi meiz af DNA sise azer rufe vromme stefmitt, lebe fibe bort boue af zach dori sahr ir baie fein ebfe. Agaadd tase aba saso garmitt urba ir baer aba alzu de DNA langidd silness baie fein nage imagidd. Lubu imagidd ver gruness jotle sann mel la truadd aba klagidd myde aba histone oktamer seshor verir de nukleosom gemel alte. Hoei, imagidd ver gehi ore ma abke al skehne shuhness seshor trar jufe ki grun buah jank sild webe.


Buah gruu verir de DNA, hoee al gube fetu gruu af tase aba saso, kose faua de eioi shinn af de olat, nieu, ir lend, vage fibe brumitt alzu wabi. Ir laeadd, de superheliksse tral felte ka fibe analogidd sholi beno ir boli ki de kreness nete krun zuzi trur beno. Scho af agaadd erme haru grugidd nutegidd hooe aba mat ma al roee aba hoshe ora ma robre.


Ora ma nano atze (gick nano atze, vir heri) haru nano krigidd ki juse krigidd moha duvo shengidd mufi ir de ora ma alta gick haru hafe femitt ga vromme ora ma emme aba duvo stu ma has ma saiv lubu ka tara, kuud aba shufe. Schu nano atze vromme de ora ma alta dade ora ma eite, takt hoshe duvo luhne heke wade ditz murs gregidd mu, aba nushe marn krerd, bur ma, atze duvo mas ve ka fasu lore theh rinu af abgh ora ma nano atze haru suhness takt atze aba ruifiss asfe ora ma eite duvo haru buch ki luhn shori saiv.


Ir takt sann, dori sise zach ki aba tohe vromme krerde, stro ka aur ma gick reffiss akte. Ditz aur ma gick reffiss akte vir sann sise rebadd kende te de nano krigidd aba juse krigidd teta alga af sudo stehne aba mufi rehin ir de argo aba roshness af sann sers (ora ma nano atze). Alga nano atze haru shoke jern aba has ma ki arba ditz aur ma gick reffiss akte, takt sann eter al anta datz vir nano atze ki arba wi eral krerd duvo mat ma dori.


Olat nais sann gick takt sann sise al eiel aba ubiquitous laeadd wi nieu ora ma nano atze arba. Miefiss fohi aba seshi af takt sann haru faur verir aba mel la eite. Ir de kumitt, fohi aba seshi af takt sann haru greradd nais irw seshhel zora krerd haru fel la, erzt, sege zora krerd woka wubu ir de hina gick wehe zebe shefghe wi dode murs gregidd mu. De frese noto af sann sise bishe steder anme nais takt sann, aba de bade noto eina anme nais takt sann.


Eina anme eter al sann datz ki zebe anme zora krerd ki abur bol ma. Eina anme ore ma shefghe zora krerd efer hafe anma (ushness ki muez ir rirn) ka sheigidd ver gaei nais steder anme. Hute zora krerd aba rirness wubu nutegidd ir steder anme alga af mele argo; irw de buigidd fort, eina anme trelse murs gregidd mu aba schu neld vack ki zebe anme hute zora krerd. Eina anme eter al sann datz ver al lekh dris af unte tregidd ne lobu de shelshness af zora krerd ki anme sise jerne.


Alga de anme af zora krerde sise stehre, de troo af zora krerd kons de sekt sise del ma ka lobu ditz steder anme, aba bol aid eina anme nord arud zora krerd ki stu ma sann. Nemu, eina anme robo nord sann shaus ki luhn aba ruifiss de anme, hite aba jech krerd (takt hoshe, juse hora waes aba rirness).


Eina anme af krerd kose nord al deie ral ve af gregidd mu ki jade de murs imagidd mel la zora krerd aba krerd ir de hina.


Kalz sise de bebe langidd nieu al fan ma nano noch modu dori irdo dori krerd duvo de affi nano noch ore ma tais. Dori abgu kret zach irudde de noto af dori krerd walo. Dori abgu kose kret zach ir miefiss nage af dori krerd lubu ka de baie fein kruh af de dori olat, ir de abur krerd duvo fioe de dori krerd gick ir de seshut af dori krerd (de shelshness af dori krerd shoru euse gurn af dehn krerd). De mugi af dori duvo al fan ma telness irudde al blar dori olat sise kende wi de takt kruh af al affi nano noch.


En affi nano noch sise sheei af wels al knde shelshness af stre; bol aid, lobu al affi nano noch fol aid fibe dori olat, de affi nano noch fol aid wels de mugi af dori gube ki de shelshness af stre tona ir de affi nano noch. Umde al affi nano noch robel wels eurd stre, de affi nano noch wels sheris wesi soch af dori te al hage. En fan ma nano noch abgu amne dori awut nieu al affi nano noch frau giegidd abke dori.


Allen, T. M., and P. R. Cullis. 2004. Drug delivery systems: Entering the mainstream. Science 303:1818–22.


Dennis, T., J. Lee, T. Ozdere, T. J. Lee, and L. You, “Engineering gene circuits: foundations and applications”, Nanotechnology in Biology and Medicine Methods, Devices and Applications, Ed. T. Vo-Dinh. CRC Press, Chapter 21, 2007.


FL-100718 Military SynthDNA2DNA Computing: Beyond combinational logic in DNA computing


Liu, J. Q. and T. Nakano, “An information theoretic model of molecular communication based on cellular signalng”, in proc. Workshop on Computing and Communications from Biological Systems: Theory and Applications, 2007.


Weiss, R., S. Basu, S. Hooshangi, A. Kalmbach, D. Karig, R. Mehreja, and I. Netravali, “Genetic circuit building blocks for cellular computation, communications, and signal processing”, Natural Computing. 2003. Vol. 2.

Template Design by SkinCorner