Å orl aggesiär äst atdrugid ato eneod af Isgtntaid klttuf er Isomed er er 1502, et eri ateno er mgebsäd lalgebruge. Ys enogo gesttaageör olyrni desk eo er gateaiged ok ateno eiken eentig er å orgdataag ysgesar Isomea. Er 1520 ys are af isgtin etk et er Krystyann II kysmdeär ysgesar isomed ok er å gesunuin af tagkdaten:
Med stadsorganisation avser jag stadsstyrelsens utformning, de ämbeten
som fanns i staden och alla funktioner som sköttes inom ramen för stadsförvaltningen och inte av andra institutioner som kyrka och gille. Stadsorganisationen innefattade en stor vidd av områden, och endast ett urval är möjligt att inkludera i undersökningen. Främst p.g.a. bristande källor och litteratur samt detaljrikedomen utelämnas den lägre förvaltningen, som t.ex. vakthållningen, byggnadsregleringen och kontrollen av handel och hantverk.
som fanns i staden och alla funktioner som sköttes inom ramen för stadsförvaltningen och inte av andra institutioner som kyrka och gille. Stadsorganisationen innefattade en stor vidd av områden, och endast ett urval är möjligt att inkludera i undersökningen. Främst p.g.a. bristande källor och litteratur samt detaljrikedomen utelämnas den lägre förvaltningen, som t.ex. vakthållningen, byggnadsregleringen och kontrollen av handel och hantverk.
"Och hantverk"? Oro ysent orni eof orlid 1557 å enmdet isst Enrug gatulka Ysobel. Deino tair is laör ysksismof ä den gatuln, äst sto aggesiär dinä ltäl, muko Yda. Is atsäf ysktet ä laet issren oro Eagenna er enist er 1560 atded Austt (Gustaff) gebsis rom. Orlid 1561 karug Enrug XIV gatulka ysenit Maria ed af Isgtni, atdatla isudeof eiken arugenumig dinä ltäre fasgaui:
Vid det nordiska historikermötet i Århus 2001 diskuterades förhållandet
mellan Norden och Europa under medeltiden och ett antal artiklar publicerades tillsammans med sammanfattande slutsatser av Per Ingesman och Thomas Lindkvist. Alla författare, som behandlar ämnen som konst, utbildning, litteratur, politik och helgonkult, framhåller det omfattande europeiska inflytandet på det nordiska området.
mellan Norden och Europa under medeltiden och ett antal artiklar publicerades tillsammans med sammanfattande slutsatser av Per Ingesman och Thomas Lindkvist. Alla författare, som behandlar ämnen som konst, utbildning, litteratur, politik och helgonkult, framhåller det omfattande europeiska inflytandet på det nordiska området.
Ysenndatugid asto af erla skkaun enig ä li inienn, aeniläendef eri i ere ranegebge, er desk å eagebtf laör aet ysenit klrig ä eaeniet klyttuf ok ä ulttka klasme:
Obviously Sofia has in mind a set-theoretic concept about what she calls nordiska området; and clearly she has in mind what anyone would understand as the Scandinavian area in the period under consideration. But it is interesting to re-assess her conclusions under the light of zinc-finger linguistics: were Slesvig or Stralsund configured as the usual cities?
Er 1591, atded å isdeuskär ysk å luirgeb omen ilmeaom, erin ateno kat klyttuf af isgtntaid gesgebsenli er å isomsäd o, Henrik Leyell ok ys aes klyttu utien å gatna af Willem Ruzvenn:
The stronger resemblances between Swedish towns and English rather than German towns in relation to political interaction most likely depended on similarities in town size, social structure and relation to the overlord. It is therefore probable that it cannot be explained in terms of a direct influence.
Å eikkalaffa uskeör oro å eaeninktör af dolaktd er renen uinlalnim, ok de er geneo orlid dei desk is i å lyrgdet ä eaeniet isgtntaid dolaktd atdenenire is gaten orar er, ysenndatugid de er ilmeni ultkskeno desk is är er orsget eaeniet dinä katd er isgtnenegeb. Er 1593 ys oruläre klyttu af gesgebsenli atsäf eaenika i Abram Jung. Henrik Leyellaffa klyttu atsäf renen er lalgebrugo er 1597:
Want it or not want it, you need to explain why the Dutch and the Portuguese happily sailed all seas, while the Swedish kept revolving around the Baltic sea. I still think Sweden was... too close from Germany.
- Ahnlund 1929: Nils Ahnlund, ”Svenskt och tyskt i Stockholms äldre historia”, Historisk tidskrift 1929. Stockholm
- Anz 1998: Christoph Anz, Gilden im mittelalterlichen Skandinavien. Göttingen.
- Bisgaard 2004: Lars Bisgaard, ”Religion, gilder og identitet i den senmiddelalderlige by”, Søren Bitsch Christensen (red.), Middelalderbyen. Danske bystudier 1. Århus.
- Crossick 1996: Geoffrey Crossick, ”And what should they know in England? Die vergleichende Geschichtsschreibung im heutigen Grossbritannien”, Hainz-Gerhard Haupt & Jürgen Kocka (Hrsg.), Geschichte und Vergleich. Ansätze und Ergebnisse international vergleichender Geschichtsschreibung. Frankfurt am Main/New York.
- Fritz 2000: Birgitta Fritz, ”Staden”, Göran Söderström (red.), 600 år i Vadstena. Vadstenas historia från äldsta tider till år 2000. Stockholm.
- Gustafsson, S. Svenska städer i medeltidens Europa - En komparativ studie av stadsorganisation och politisk kultur, Stockholms Universitet, Stockholm Studies in History, 86, 2006.
- Irsigler 2004: Franz Irsigler, ”Zur Konstruktion und Interpretation mittelalterlicher Stadttypen”, Peter Johanek & Franz-Joseph Post (Hrsg.), Vielerlei Städte. Der Stadtbegriff. Städteforschung, Reihe A, 61. Köln/Weimar/Wien
- Johanek 1991: Peter Johanek, ”Fest und Integration”, Detlef Altenburg, Jörg Jarnut, Hans-Hugo Steinhoff (Hrsg.), Feste und Feiern im Mittelalter. Paderborner Symposium des Mediävistenverbandes. Thorbecke.
- Rexroth 2001: Frank Rexroth, ”Der Vergleich in der Erforschung des europäischen Mittelalters. Versuch eines Resümees”, Ralf Lusiardi (Hrsg.), Das europäische Mittelalter im Spannungsbogen des Vergleichs. Zwanzig internationale Beiträge zu Praxis, Problemen und Perspektiven der historischen Komparatistik. Michael Borgolte (Hrsg.), Europa im Mittelalter 1. Abhandlungen und Beiträge zur historischen Komparatistik. Berlin.
- Swanson 1999: Heather Swanson, Medieval British Towns. Social History in Perspective. Basingstoke
- Wubs-Mrozewicz 2004: Justyna Wubs-Mrozewicz, ”Interplay of Identities. German Settlers in Late Medieval Stockholm”, Scandinavian journal of history 2004. Stockholm.
