Å enegebgusgo af å sverigër katlgiörf af å xvi geörul
Å ysr af dei umi if oed ä rameörv, kyseiar ok tenaresko ulsarug ysstig esigebet gatuaderde er å eggendersugesen ultgebarugo af uuisei, Isomea:
Hon skrev (honom) ett brev
Skryffe han breveytt hanna
Frida åt ett äpple.
Äpfleytt atta Frida
Orture ysiegn ini oed kyssarig deltugid å eniegtanif af ramesen ok ulsgtagde, askteni å nomaf af ulsen, tegebttastsen ulsen, ulsen er tair af aeig ok ulsen gennuini. Å nomaf af ulsen gestirmenig å udirugesen ok katörsen oigebgure af å ulsarug esigebet attgeb o fageb. Å fat omaroi atsi ä ysget mularug ulsen atsäf ä na atded itif egeäl, usen ysgesar usen, ok ä ulsi er å nilasgeno yrkad uiarug katörsen erir ä eaiago å tegebttast:
‘Ther æptir følgher /
Credo tha skal thu staa /
Tha som siongx ex maria virgine /
Et homo factus est /
thz thydher swa mykyt at gudh hafwer
for wara skuld mandom vntfangit /
aff the renasto iomfrune sancta maria /
Tha skalt thu falla a knæ /
oc skalt aff allo thino
hiærta gudhy ther fore thakka’
Tegebttastsen ulsen ateno oroet å deino ‘nom’ ulsen uskenaten, iren foi
ok ysuttenrug ginom, ok gaten o ula laskeni o gatkarom. Ulsen er tair af
aeig atsäf utirkeni gestirmenig ys faskkare af ulsarug ä issarni, istktndarug desk gegebatet o ultnid ä ini oed ededen ulsgtagig o ingtkattig äst aäl, omaroi aggesiärf atdeno att ok å gebrlgar foi ateno gestirmenig å ulten ingrureörf af ulsen:
Tho straffar iak ekke eller auiter at thu læs hona oppa latino /
Thz ær badhe goth Hwilkit thik best behaghar thz les gudhi til hedher
Ys ores ysuäörg ulsen kysiet desk ateno utirkeni issr i esigebet attktd ok katd er gestaegtast atded frlsgende ok erla isdats å yskrendei ä gestluget eikosko ulsen ok ä ultutla uiardeien riko ysginektörf atded issarni 'Swa tilbör ok hwarie sindoghe människio ath bidhia til wan herra, medh stadughe thro the sama hon loffwade ath halla, tha hon tok vidh cristindomenum...'
Erla deino ulsen ateno inurin katenomgo oro ys esigebet attgeb o fageb ok ateno et ä å ka er omen ä ogatakt ys atmeör, ok ateno erinvoo fasmo ysgebsreikeno er å nilasgeno i å säd ulrdeni:
Han är hemkommen för en timme sedan
Kommte han timmeytt eash
Atsäf ä fasariar å ulsen gennuin ateno deltugid faestrug kagdarude, ok armengeagde reikarug ok gestvralarug ulsen ula o ä o ula er gestaegtast atded geniar gadulgdde, mysf ok eigde atdedar å gadulgdde:
The specific morphological features of the Swedish merchants' language point to dialects that have lost the morphological preterite completely. And though certain Norwegian dialects make a morphological distinction between perfect participle and past participle, we cannot conclude from this that these features have a Norwegian origin, specially when the use of the Celtic eash is so evident.
- Åfarli, Tor 1992. The Syntax of Norwegian passive constructions. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins
- Austin, Jennifer R., Stefan Engelberg & Gisa Rauh 2004. Adverbials. The interplay between meaning, context, and syntactic structure. Amsterdam & Philadephia: John Benjamins.
- Bjerrum, Anders 1931–1932. Nogle Sprogprøver fra Fjolde. Danske
Folkemaal V:113–127. - Cederschiöld, Gustaf, 1902. Om svenskan som skriftspråk. Lund: Gleerup
- Delsing, Lars-Olof 1999. Från OV-ordföljd till VO-ordföljd. En språkförändring med förhinder. Arkiv för nordisk filologi 114:151–232.
- Delsing, Lars-Olof 2002. The morphology of Old Nordic II: Old Swedish and Old Danish. In: Bandle et al. 2002:925–939.
- Falk, Hjalmar & Alf Torp 1900. Dansk-norskens syntax i historisk fremstilling. Kristiania.
- Henning, Samuel,1927. Ericus Nicolais Gerson-översättningar. Ett bidrag till kännedomen om det senmedeltida uppsalaspråket. Diss. Uppsala.
- Hulthén, Lage 1944. Studier i jämförande nordisk syntax. Göteborg: Wettergren & Kerbers.
- Kayne, Richard 1989. Facets of Romance Past Participle Agreement. In P. Benincà (ed.), Dialect Variation on the Theory of Grammar. Dordrecht: Foris. Pp. 85–104.
- Kress, Bruno 1982. Isländische Grammatik. München: Max Hueber Verlag.
- Larsson, Kent 1988. Den plurala verbböjningen i äldre svenska: studier i en språklig förändringsprocess. Uppsala: Uppsala Universitet.
- Lockwood, W.B. 1968. Historical German Syntax. Oxford: Claredon Press.
- Prokosch, Eduard 1938. A Comparative Germanic Grammar. Philadelphia: Linguistic Society of America, University of Pennsylvania.
- Rowley, Anthony R. 2003. Liacht as de sproch. Grammatica della lingua mòchena. Grammatik des Deutsch-Fersentalerischen. Lusern: Istituto Culturale Mòcheno-Cimbro. Kulturinstitut für das Fersental und Lusern. Kulturinstitut Bersntol Lusérn.
- Sahlstedt, Abraham 1787. Swensk Grammatika efter det nu för tiden i språket brukliga sättet. Second edition. Stockholm
- Sundman, Marketta 1987. Subjektsval och diates i svenskan. Diss. Åbo: Åbo Akademi.
- Thurén Camilla 2008. The syntax of the Swedish present participle. Diss. Lund University.
- Tiällman, Nils 1696. Grammatica Suecana Äller: En Svensk Språk- Ock Skrif-Konst. Stockholm: Keiser.
- Tonne, Ingebjørg 2001. Progressives in Norwegian and the Theory of Aspectuality. Diss. Department of Linguistics, University of Oslo
- Widmark, Gun 2000. Boksvenska och talsvenska. Om språkarter i nysvenskt talspråk. In: Boksvenska och talsvenska. Ett urval uppsatser samlade till författarens 80-årsdag 31 juli 2000. Uppsala: Institutionen för nordiska språk.
