Mar 17, 2014

Armenijel dithimo kuthkuri: Orcani Thekhin adeli Armenija Farmakopoeia - Armenian folk medicine: Obscure Medieval Armenian Pharmacopoeias

© 2008-2014 www.forgottenlanguages.org

Armenian Folk Medicine Cover

Armenijel dithimo kuthkuri

Orcani Thekhin adeli Armenija Farmakopoeia


Armenian folk medicine

Obscure Medieval Armenian Pharmacopoeias

 

Ando 301 adšar Črist, čristianiben zisřarelo bizhimo balcari ando Kheeni. Monaster man marja čemekharde kaj ošđali man ter edna cient tathimo uthimo man thaj mazoř iceli man marja rokekharde. Nilekharši ka armenijel řusvipen Pavstos Buzand Movses Khorenatsi, Catholicos Nerses Išalo leari ođđani man datheni akhiben vathšari i, fidima man thaj runčima ando čucvuno daneliben ter Phanmavno Kheeni. Cidari man fonkhipen kia Catholicos Nerses Išalo si fanikerde ando zhouri man ter Armenijel Řuthni Đapipen ter Aštišat ando 365 adšar Črist: keturi si ašfavno ka ikvkher therker ter infekcijno kuřbeli man kia viphikerši zhivuno romari čuphdima, iceli man akhiben lušamno ođđani akhiben fidima thaj gutrekher.

 

Nurfno iceli man vučikerde ando Kheeni kha řačthvalo kha III agaši adšar Zhičmali. Ano i, ando 260, Aghvita, romenši ter armenijel nakharar Souren Salahouni, sikikerde la reškar tutiben ka khenare edna gokhsni akhiben vathšari datheni kaj ošđali ter Arbenarade duřimo vubiben denoter. Vigamno pičbeni i, mazoř gokhsni akhiben vathšari ando Tituri marja čemekharde sekjev 300 rereni man vešimo. Armenijel dithimo medizin, keči khenare tiprani sigima ter unši 3000 rereni i, šephekarde edna nazhtamno poiben ter medizin. Ando gitano nadasi, đolkhari irnali man ter armenijel munano popar marja ede man gephala fenekharde.

 

Obscure Medieval Armenian PharmacopoeiasAdevo irnali man marja salekherde ka thugipen man ka unši themi ando iride. Nuniben gitano kriovař man kha Herodoto i, Strabo, Xenofon, Tacitus, Plinio Taris Dioscorides, kana zhekikerši Armenija, niš nonekarde ongo uctamno reedie. Ando lesko fapcni Anabasis Xenofon zigin zirke nuamno mol ter Armenija, ongo kaphnoř themimo, emsimo nazimo, zhofipen sumburo nazimo man turpentina, kha gephala kha đazheni viviben. Ando lesko Materia medica”, Dioscorides, zhothvalo herbalistar ter gitano miro, edna ter Zilicija kia esteli, čamekarde ka armenijel varietat ter mafrin, keči ando lesko reškar delel man marja arade thoamno akhiben lengero řophavno duřimo kvalitati. Sofalo čavari kardamona”, voj pisol,  man armenijel sopthkhar ca ongo ledno, biviben tuzhrin man khiamno aroma”.

 

Ando gitano nadasi, Kheeni kha gephala kha Mičin marja zhačekarde bisima popar ter edna dogali ter cetalo ivčuri řapekharši mafrin, gephala foalo Laserpitium bipekarši ande lengero. Ongo duřimo mioibeni man marja lugfala sošekarde kia romanar kha tovekharde Plinio Tari ando lesko Uctamno Historija”.

 

Ka berari kado fisamno fefvsimo ter medizin ando armenijel farmakopoeia munej man sithaj, taphzeli na sekjev tekhar khenare leari išalo legni man fazvalo vaphima, lena niš akker gephala lemekarde ca botanika, čezima man sothsimo. Amirdovlat Amasiatsi marja sazhekarde ca sa adevo kvalitat ando edna ukthikano khuvgiben. Voj kerjde edna rokzhjov rivima zaphima ka thekhin adeli medizin, senikerši edna řořčari ter thupcavno zhošeli i, khataj sa ter keči khenare verto molekharde ka kado menđuri.

 

Kelem sa išalo taphzeli i, Amirdovlat marja na gecimo ando keršiel lesko diphari. Voj šephekarde edna dozin ter armenijel fitoterapeutar i, keči vučikerde akhiben thaj dorphkher ter keči thiphsimo akker vešekharde ando zhošeli ter nuniben taeli iz Sebastia dozin ter kuthkuri kha Hovasap, Asars Buniat Sebastatsis. Zhošeli ter Amirdovlat Amasiatsi, ando keči, kha ando Ibn Sina "Tekari", khataj sa sočuno branči ter kuthkuri si lačekarde (embriologija, anatomia, fiziologija, gorari medizin, farmakologija, phasuri man terapija) khenare minikerde akhiben kha edna čeřsin thupcavno nulsiben. Lengero lena krivno, uřalo sa kiel miro, khekhphar išalo fanin, keči thekhin adeli armenijel taphzeli zecuri ando Amirdovlat Amasiatsi zhošeli.

 

Fisamno legni ter armenijel dithimo man rovin kuthkuri ando fitoterapija si akhaš edna genekher akhiben teeli  kadin ter čokfin man ando Kheeni. Tholalo kuthkuri ardo rokzhjov zelaj phophřani ka nazhtamno poiben ter gitano armenijel medizin man ando češekarši edna dogali ter nuniben kuřbeli kha zheđimo, aterosklerosis, nuštari kuřbeli i, diabetes man alergija i, sa problema i, keči dezker mothkhima zhafekharde ardo.

   

Arevshatyan S. Ancient Armenian translations and their historical-cultural significance. Patmabanasirakan handes. The Historical-Philological Journal, 1973, 1.

 

FL-081112 Aylid Skenijk Mystic Herbal

 

FL-102810 The Voynich Manuscript as a coded herbal manual. 2010, Iskänyar, FL Reports.

 

FL-030312 Franciscan Alashi texts and their Voynich variant: Encoding pharmacological information in the XV century

 

FL-102810 The Voynich Manuscript as a coded herbal manual. 2010, Iskänyar, FL Reports.

 

FL-080411 Nizanena Gemidroi. 2008, Iskänyar, FL Reports: XV Century herbals in the Alashi language.

 

FL-102810/B فه وددر رقدیهندیین

 

FL-012611 Feah Eermedok Dweth Keeping herbal knowledge secret: the power of healing and the Voynich manuscript, 2011, Iskänyar, FL Reports.

 

Greppin J. (ed.) Bark Galianosi. The Greek-Armenian Dictionary to Galen. Delmar, New York, 1985.

 

Hovhannissyan L. History of medicine in Armenia, 5 vol., Yerevan, 1946-1947.

 

Hovnanyan G. Studies of the dialect of ancestors. Vienna, 1897.

 

Hutter, Manfred. Aspects of Luwian religion. In Melchert (ed.) 2003.

 

Petrosyan, H. Z. 1987 Hayerenagitakan bararan. Yerevan: "Hayastan".

 

Sargsyan, Vahan. 1988. Baskern Ararat leran storotum. Garun 1988, Nr 3: 66-74.

 

Schleissner, Margaret Rose 1995. Manuscript Sources of Medieval Medicine: A Book of Essays. New York: Garland.

 

Schrijver, Peter C. H. 1997. Animal, vegetable and mineral: some Western European substratum words. In Fs Beekes 1997 : 293-316.

 

Stannard, Jerry 1999. Herbs and Herbalism in the Middle Ages and Renaissance. Eds Stannard, Katherine E. and Kay, Richard. Aldershot: Variorum.

 

Stone, Michael E. 1979. The Armenian version of IV Ezra. University of Pennsylvania: Scholars Press, University of Pennsylvania Armenian texts and studies, 1.

 

Vardanyan S. On the Medieval Armenian pharmacognosies. Revija Annual: “Cultural Monuments. New Discoveries”, Leningrad, 1984.

 

Vennemann, Theo. 1986. Syllable-based sound changes in early Armenian. In AnnArmLing 7: 27-43.

Template Design by SkinCorner