Mar 23, 2010

Lingua instar fatum chymicum

fatum_chymicum_cover

Rinlae jako jed zlageaga ak Taki-Arula goegta omjemje jako temikov ta Aerima jaije ni maimza kjiwm jako ‘Gumtevo’ (wjei eteazzije ankra si nintazlvo jako Rin). Nian jan emwarkko ak 3.5 nezzyzm temakrat, jicy niena zlageaga jeako danramzacy tamanattag tazantsy jaicz krin temjeizarko jicy krin mizemije nakrako ta gilrajnovnko jicy ijrana goglaetdayzjko kertag ni matsy zam uart.Steko jaik jako ni kertsy seinmanjejtela ijlraleaw ta Ovgzetje ak Rinlae. Se ijmovko omseje jed ketmettyzm ak ni jetngoemaz jicy ztagetrem goegtako ak ni Rinlaetmaktag mimezdayzj.


Ji ta-kamcz jicy kanaezog ketmettyzm jako kalizacy si ni sejelagvo ta ni tiena tutzan, granndaemaz jremnean, jicy zaemne istda zog si ni kigondayzm ak Mirini-Rinlae jicy Arzije Rinlae. Ni jaik terlauko serancj jat tevo ta ni jekije ak Rinlae jaije aantatag ni mjeneizigu, negomjeizigu, tucjamrem sumizigu, jicy mdazarjko ak granndaemaz jagoriwtag ta ni zlageaga, krawtag ne jed seinmardaela terlaije ak ni mirtamemaz keazamnt. Se akkrako jed jawnikaz ak keazamsy sezattekemdayzj, kvomrejavo ni timyzztagetrem tsedayzm ak Rinlae, aantavo seko senenrejaerene si ijrana zlageagvo jicy tzlagt, jicy ketmettvo anmovsy jicy serancj seikekemdayzm dazanmnko jako omazz jako sejelagvo ta kejmrene jicy jdaet. Ni jaik mirilekvo ji votovreaz ankraovma kigo jiunea tazantzacy ta steko katmtadatag zlageaga.


Ni Rin jan kjiwm si omvozarm seznean jako jinakko jicy sralazzrako (meraemdaremt, ta jiczrimizigemaz zarntaizigu), omjeza si tieratzarm Aerimala timeanije nije jan kanezeana jako ni ziwvosy jicy nitsy tregndaetog timeaz jrdaen. Tzaninumvo jzti terriena ni jnaga ak Rinlae, omjemje jako akzam stiegjesy si ja tujneunieko omseje jergin, jargne, go jed tasy ak ketrejmsy jicy jetngoemazzije ejanzdaog temamje larearevo, ankrancy si jako ‘Gumtije zlageagvo’. Omjeza nian jako tazarkama jicy alov tina ijlrazam janwaov Rinlae jicy jergint, jetsy jako nian jako janwaov ni Rin jicy miraemdaremt, Rinlae jako da seko segoa jed zlageaga zeka nil aije ijrart.


Ni jegovka ak Rinlae ztagetremko jako senetakeovnzije tenezana si istda ak ijrana keazkko ak talvoregdayzm ta kvomremrela ztagetremt: se mertevo kevoreneko anzdatag si jetngoemaz anmnetnremrene jicy jremneraz sejelaga, keazamsy kelratekemdayzj, ketmierta jremnean, zlageaga natazajlama jicy zitt, jicy negoa. Steko jaik tanko ijesy si tanrikema ni jremneanko ak Rinlae jicy ni serancj jegovka ak Rinlae ztagetremt; marnko ak se jan jzti ji dazanmsy si tanrikema jaw jekako tani ni jekije ak Rinlae.


Rinlae jako ni jekjamrela (kantata ttagezar) kraelog krin irin, ni jetngoemaz tazk-kvoegjdayzm ak temakrako ak ni zlageaga. Jako jed zlageaga jana, ni jekjamrela nikekevo imjeja ‘zlageaga’, jicy ti irinlae imjeja nalako ‘zlageaga ak ni irin’. Se jako jaije kana ni nitsy omekvomanacy zarn kigo ni zlageaga ta nikram ztagetremt, jicy ti ni nitsy miramremaz seilra-zarn kigo seko laryzeko keazamnt. Temakrako sela ja jearcy ankrartag si niena zlageaga jako irinlae imjeja, jnare imjeja ‘iena zlageaga’, irinlavo zse. ‘Ta jed rinwau’, go jaije jije nea ak talraz kizov griem-tmamekem janvo. Kigo zamk ak jije janzana seilra-zarn kigo ni mimezdayzm ak temakrat, jed tjeazz eta ni seizzamrela kigon Rin – jliektag jaicz ni tazagrdayzm tani Ovgzetje mizeraz takzamrene, jicy ni jekimrene ak ni Rinlae mizeraz Rina – angarkzvoko ak takelekeaz griem jekkezedayzj.



Rinlae-tmaktag mimezdayzjko jan jat tenog si jeala tannzog ta Jauzlaren tinarena jakgoa ni azalovcz seovnerije (mk. Tiezeko 1961). Ankraovmvo si ‘Gumtevo’ go ‘Agumrelat’ krin ni azalovcz seovnerije jan jazealog si anzda si nin, stiegje oma jeala ji kaktasela alekovma istda stita ankrancy si omra takaog Rinlae temakrat. ‘Gumtevo’ nim jema ana ta sejernemzvo ta ijrana angyzjt, jezez iwtag temjeizarko si anmnetnremsy ji ijenwarkko negrdayzm krin ni Jazklako jagtajtag ta ni kierzaovcz seovneru, jicy anamjetag jegorarm jicy omvozarm Aerima ta ni kekzaovcz seovnerije (Kratra 1992a).


Bakker, Peter.
Romani and Dardic: Data from Fussman's Atlas. Report for the Romani Lexical Project, Aarhus University.
1997

Slaagid Yspanja:

  1. ACKERLEY, F. G. (1914): The Romani speech of Catalonia, JGLS, new series, núm. 8, ps. 99-140.
  2. ADIEGO, I.-X. (1998): The Spanish-Gypsy vocabulary of manuscript 3929, Biblioteca Nacional de Madrid (18th century): a rereading, JGLS, fifth series, núm. 8, ps. 118
  3. ADIEGO, I.-X. (2002): Un vocabulario español-gitano del Marqués de Sentmenat (1697-1762), Barcelona.
  4. BAKKER, P. (1995): Notes on the genesis of Caló and other iberian Para-Romani varieties, in Y. MATRAS (ed.), Romani in Contact. The History, Structure and Sociology of a Language, Amsterdam/Philadelphia, ps. 125-150.
  5. BAKKER, P. (2000): The genesis of «Angloromani», in T. ACTON (ed.), Scholarship and the Gypsy Struggle [Fs. Kenrick], Hertfordshire.
  6. BORETZKY, N. (1992): Zum Erbwortschatz des Romani, «Zeitschrift für
    Phonetik, Sprachwissenschaft und Kommunikationsforschung», núm. 45, ps. 227-251.
  7. CALVO PÉREZ, J. (2001): Semblanza de José Antonio Conde, Cuenca.
    CLAVERÍA, C. (1962): Notas sobre el gitano español, in Strenae, estudios de filología e historia dedicados al profesor Manuel García Blanco, Salamanca, ps. 109-119.
  8. ESCUDERO, J. P. i ADIEGO, I.-X. (2001): Vocabulari del kaló català, «I Tchatchipen», núm. 33, ps. 4-30.
  9. HEINSCHINCK, M. F. (1994): E Romani Chib - Die Sprache der Roma, M.
    F. HEINSCHINK i U. HEMETEK (eds.), Roma: das unbekannte Volk. Schicksal und Kultur, Viena, ps. 110-128.
  10. JIMÉNEZ, A. (1846): Vocabulario del dialecto jitano, Sevilla.
  11. MATRAS, Y. (2002): Romani. A linguistic Introduction, Cambridge.
  12. MAYO, F. De Sales (‘Quindalé’) (1867): El gitanismo. Historia, costumbres y dialecto de los gitanos, Madrid.
  13. MCLANE, M. F. (1977): The Caló of Guadix: a surviving Romany lexicon,
    «Anthropological Linguistics», núm. 19, ps. 303-319.
  14. MCLANE, M. F. (1998): The Surviving Lexicon of Caló. The Romany Language of the Spanish Gypsies, (prepared in Bethesda, Maryland, 1998.
  15. ROMÁN FERNÁNDEZ, M. (1995): Aportación a los estudios sobre el caló en España, València.
  16. SAMPSON, J. (1923): On the origin and early migrations of the Gypsies, JGLS, third series, núm. 2, ps. 156-169.
  17. SAMPSON, J. (1926): The dialect of the Gypsies of Wales, Oxford.
  18. SMART, B. C. (1862-63): The Dialect of the English Gypsies (= Appendix to the Transactions of the Philological Society ofr 1862-63), Berlín.
  19. TRUJILLO, E. (1844): Vocabulario del dialecto gitano, Madrid.
  20. TURNER, R. L. (1927): The position of Romani in Indo-Aryan (= Gypsy Lore Society Monographs, n. 4), Edimburgh.

Slaagid Finea:

  1. ARISTE, PAUL 1940: Über die Sprache der finnischen Zigeuner. – Õpetatud Eesti Seltsi Aastaraamat s. 206–221. Annales Litterarum Societatis Esthonicae 1938:2.
  2. BAKKER, PETER 1997: Athematic morphology in Romani: The borrowing of a borrowing pattern. – Yaron Matras ym. (toim.), The typology and dialectology of Romani s. 1–22. Current issues in linguistic theory 156. Amsterdam: Benjamins.
  3. BAKKER, PETER – KYUCHUKOV, HRISTO 2000 (toim.): What is the Romani language? Centre de recherches tsiganes. Hertfordshire: University of Hertfordshire Press.
  4. BAKKER, PETER – MATRAS, YARON 1997: Introduction. – Yaron Matras ym. (toim.), The typology and dialectology of Romani s. 1–22. Current issues in linguistic theory 156. Amsterdam: Benjamins.
  5. BAKKER, PETER – VAN DER VOORT, HEIN 1991: Para-Romani languages: An overview and some speculations on their genesis. – Peter Bakker & Marcel Cortiade (toim.), In the margin of Romani: Gypsy languages in contact s. 16–44. Amsterdam: Institute for General Linguistics.
  6. BAUER, LAURIE 1988: What is lenition? – Journal of linguistics 24 s. 381–92.
  7. BORETZKY, NORBERT 1989: Zum Interferenzverhalten des Romani. Verbreitete und ungewöhnliche Phänomene. – Zeitschrift für Phonetik, Sprachwissenschaft und Kommunikationsforschung 42/3 s. 357–374.
    ––––– 1992: Zum Interferenzverhalten des Romani. Verbreitete und ungewöhnliche Phänomene. – Zeitschrift für Phonetik, Sprachwissenschaft und Kommunikationsforschung 44 s. 227–251.
    ––––– 1994: Romani. Grammatik des Kalderas-Dialekts mit Texten und Glossar. Wiesbaden: Harrasowitz.
    ––––– 1999b: South Balkan II as a Romani dialect branch: Bugurdzi, Drindari, and Kalajdzi – Romani Studies, fifth series 10, s. 105–183.
    ––––– 1994: Wörterbuch Romani–Deutsch–Englisch für den südosteuropäischen Raum: mit einer Grammatik der Dialektvarianten. Wiesbaden: Harrassowitz.
  8. BORIN, LARS – VUORELA, KATRI 1998: Finnish Romani. – Ó. Corráin, A. & S. Mac Mathúna (toim.) 1998. Minority languages in Scandinavia, Britain and Ireland s. 51–76. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Celtica Upsaliensia 3. Uppsala.
  9. BUBENÍK, VÍT 2000: Was Proto-Romani an ergative language? – Viktor Elsík & Yaron Matras (toim.), Grammatical relations in Romani: The noun phrase s. 205–227. Current issues in linguistic theory 211. Amsterdam: Benjamins.
  10. BYBEE, JOAN 1985: Morphology: A Study of the relation between meaning and form. Typological studies in language 9. Amsterdam: Benjamins.
  11. CECH, PETRA – HEINSCHINK, MOZES F. 1996: SepeVcides-Romani. Languages of the World /Materials 106. München: Lincom Europa.
    ––––– 1999: SepeVcides-Romani: Grammatik, Texte und Glossar eines türkischen Romani Dialekts. Wiesbaden: Harrassowitz.
  12. DRESSLER, WOLFGANG U. 1985: Morphonology: The dynamics of derivation. Ann Arbor: Karoma.
  13. ELSÍK, VIKTOR 2000a: Romani nominal paradigms: their structure, diversity, and development. – Viktor Elsík & Yaron Matras (toim.), Grammatical relations in Romani: The noun phrase s. 9–30. Current issues in linguistic theory 211. Amsterdam: Benjamins.
  14. ESCURE, G. 1977: Hierarchies and phonological weakening. – Lingua 43 s. 55–64.
  15. FOLEY, J. 1977: Foundations in theoretical phonology. Cambridge: Cambridge University Press.
  16. FRIEDMAN, VICTOR A. 1991: Case in Romani: Old grammar in new affixes. – Journal of the Gypsy lore society 5:1 s. 85–102.
  17. GANANDER, KRISTFRID 1779: Undersökning om De så kallade TATTERE eller Zigeuner, Cingari, Bohemiens, Deras härkomst, Lefnadssätt, språk m.m. Samt om, när och hwarest några satt sig ner i Swerige? Käsikirjoite. Vitterhetsakademien, Tukholma.
  18. GOLDSMITH, J. 1994: Autosegmental and metrical phonology. Cambridge: Blackwell.
  19. GRANQVIST, KIMMO 2001a: Suomen romanikieli. – Kielikello 1 s. 4–8.
    ––––– 2001b: Suomen romanikielen puolivokaali /j/ ja puolivokaalin muodostukseen liittyvät morfofonologiset prosessit. – XXVIII Kielitieteen päivät Jyväskylässä 17.–19.5.2001. Esitelmien tiivistelmät.
    ––––– 2002a: Romanikielen lautakunnan suosituksia. – LatVso Diives 3–4 s.14–16.
    ––––– 2002b: Finnish Romani phonology and dialectology. – SKY Journal of linguistics 15 s. 61–83.
    ––––– tulossa a: ROMTWOL. An implementation of a two-level morphological processor for Finnish Romani. – Proceedings of the 6th International Conference of Romani Linguistics. München: LINCOM Europa.
    ––––– tulossa b: Suomen romanikielen fonetiikkaa.
    ––––– tulossa c: Intrasentential code-switching in Finnish Romani.
  20. HAARMANN, HARALD 1985: Zur lexikalischen Charakteristik massiver Kontaktsprachen: Entlehnte Körperteilbezeichnungen im Zigeunerischen. – Indogermanische Forschungen 89 s. 66–88.
  21. HALWACHS, DIETER W. 1998: Amaro vakeripe Roman hi — Unsere Sprache ist Roman: Texte, Glossar und Grammatik der burgenländischen Romani-Variante. Klagenfurt: Drava.
  22. HANCOCK, IAN 1995: A handbook of Vlax Romani. Columbus: Slavica.
  23. HEDMAN, HENRY 1996: Sar me sikjavaa romanes. Romanikielen kielioppiopas. Jyväskylä: Opetushallitus.
  24. HOLZINGER, DANIEL 1995: Romanes (Sinte). Languages of the World / Materials 105. München: Lincom Europa.
  25. IGLA, BIRGIT 1996: Das Romani von Agia Varvara. Deskriptive und historisch-vergleichende Darstellung eines Zigeunerdialekts. Wiesbaden: Harrassowitz.
  26. JALKIO, OSKAR: Mustalais-suomalaisen sanasto. Käsikirjoitus. Romano Mission hallussa Helsingissä.
  27. KARLSSON, FRED 1983: Suomen kielen äänne- ja muotorakenne. Helsinki: WSOY.
  28. KARTTUNEN, FRANCES 1975: More Finnish clitics: Syntax and pragmatics. – Indiana University Linguistics Club. Moniste.
  29. KAUFMAN, TERRENCE 1979: Review of Weer Rajendra Rishi, Multilingual Romani dictionary. – Ian Hancock (toim.), Romani sociolinguistics s. 131–144. International journal of the sociology of language 19. The Hague: Mouton.
  30. KRONQVIST, AXEL: Mustalais-suomalaisen sanakirja. Käsikirjoitus. Romano Mission hallussa Helsingissä.
  31. LASS, ROGER – ANDERSSON, J. 1977: Old English phonology. Cambridge: Cambridge University Press.
  32. LEBEN, W. 1973: Suprasegmental phonology. Väitöskirja. MIT.
  33. LEIWO, MATTI 1999: Suomen romanikielen asemasta ja huollosta. – Seppo Pekkola (toim.), Sadanmiehet. Aarni Penttilän ja Ahti Rytkösen juhlakirja s. 127–139. Suomen kielen laitoksen julkaisuja 41. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto.
  34. MASICA, COLIN P. 1991: The Indo-Aryan languages. Cambridge: Cambridge University Press.
  35. MCCARTHY, J. 1988: OCP effects: Gemination and antigemination. – Linguistic Inquiry 17 (2) s. 207–263. Mustalaiskielen normatiivi sanasto 1971: Eripainos Mustalaiskielen ortografiakomitean
    mietinnöstä 1971: A 27. Moniste. Helsinki.
  36. PENTTILÄ, AARNI 1963: Suomen kielen kielioppi. WSOY: Helsinki.
  37. PIRTTISAARI, HELENA 2002: Suomen romanin partisiippien morfologiaa. Pro gradu -työ. Helsingin yliopiston yleisen kielitieteen laitos.
  38. POTT, AUGUST FRIEDRICH 1844/1845: Die Zigeuner in Europa und Asien. I–II. Ethnographisch-linguistische Untersuchung, vornehmlich ihrer Herkunft und Sprache, nach ge-druckten und ungedruckten Quellen. Halle: Heynemann.
  39. SAMMALLAHTI, PEKKA 1972: Mustalaiskielen erikoispiirteitä. – Zirikli s. 30–34.
  40. SAMPSON, JOHN 1926: The dialect of the Gypsies of Wales being the older form of British Romani preserved in the speech of the clan of Abram Wood. Oxford: Clarendon.
  41. SCHMID, WOLFGANG P. 1963: Das zigeunerische Abstraktsuffix -ben/pen. – Indogermanische Forschungen 68 s. 57–68.
    ––––– 1968: Zur Bildung der Abstrakta in den Zigeunerdialekten Europas. – Herbert E.Brekle & Leonhard Lipka (toim.), Wortbildung. Syntax und Morphologie s. 210–216. The Hague: Mouton.
  42. TEMO, YRJÖ: Suomi–romani-sanaluettelo. Käsikirjoitus luovutettu 1984 Kotimaisten kielten
Template Design by SkinCorner