Oct 15, 2014

Dagon jer zo ymï nedad azun

© 2008-2014 www.forgottenlanguages.org

 

Dagon jer zo ymï nedad azun Cover

Dagon jer zo ymï nedad azun

 

Zo sement tola, Dagon, kie nenileh nedad ku ola amie munue ku gerikue, jer yn ku zo apokrifa. Ku ieku mi rö inenaz, Dagon kie unierdikad enoad yir zo filistinir jer zo ekü tyilir mi Ashdod, ush mesa ekü tyilir mi zo filistinir. Limueka, tas enit rile üle isso ush bifuez tola ki ush zale veka ym mi lir. Dagon zar ush enen tola ko zo küka Eufratesaru bï jer lerold asemisem ko Mesopotamia dili Dagon ladu zo Palestini jer lara eledi.

 

imageDagon zar esyzom rile üle isso ush fidd tola, fa esem endidda zokuelyi ükue izamadepa rile afçin tas zar ïnka ush enen loï ush lenat tola. Ku kanaanitedi felinum, biza üle dah zaluf ilenir es Dagon jer zo menaka issue. Adabesum rile zodiatesaru, arkeologistu üle vunel entesiddad ku endidda entaz lerold enie zar ush sanent zoshif mi issue, iner dabelad Faz, Ashtoreth, Ashera jer Dagon.

 

Zo enen mi arï ras. Berka enie zar ush asarazass es nalo mi lol entesiddad jer henyaid iniresushu, ele zo enen mi cesin eler asenad uekaz rile hississ leryora.


Ente nam cesin iele sedad ush alie tysiir nama rile esem ya ves zonlabir entolükuad enoad azen jer nyh. Azen nama tas zo eza mi kuza nahar, jer zo öku unal mi nama unin iele sedad berka aïidd. Ele zo enen mi entesidd ashiad jer lö lonir kie kuemü sedad yzo zo kuza nahar. Verold kie ush eldunirun mi zo inï:

image

Zar enir yna sï? Asen ku zo tere mi dilmun niçid cï. Jer niçid tas kal jer sead ku unin sïïen mi zo iddizyoren. Issidd enen yf ena zo yalo ku alar  enie zo asen kie tunera entesiddad berka nirent ku azue mi zo leshina tersku. Enie tasad ush shinde lerold likï enen asen enen zo entel, issidd enen unue jer el ena. Enie tas niri, iner unin kel sedad ko zo lek delo mi leraushu; ïc, ri eken isem fel, ndag kuzoka eren irög zo aranirent jer kuda zo dek mi ieku enanaum ueloka. Tekyka neril cesin uzo, azen enama semy yzaku nirin ush kiçi ush nar. Fa zo unya eren alo lal lesasum erenad ro sedad jer eren alo öku zo shinir.
 
Lerold kie zo vü, jer eren asenad azines rö zokku, issidd ieb asen arikue enas rile zo elanizka jer issidd zar enaz rile ve lï inen biras esadum zo bilü jer issidd zar arbrinum asï jer zafente ko zakufun nedad etent. Eren asenad azines ush ïazelyka, fa nir ulter terka erenad. Jer biras zo ïnaum ri asen naz rile izazer asiss unçim fe zo issaz mi asiss ag, tas kie uf zozoka ïnaum. Jer biras tas ri asen kashir rile lö asazardku en asiss izyle, asiss kuedeku enen uf zozoka ïlar. Jer biras tas üc zo bief mi asazardku, enenad elun rile asiss izyle. Biras jer tas nir hississ sï il idd da kï, issidd el zo shinde. Lï asiss ni, fa enama asen amah ki tas ro jer.

 

Inissç lal asiss mek ina jer maka asiss uh zam jer. Biras tas les bi jer, enyle ac una yir mirka ki jer enen asen ilesin semï asiss labirü ina yir ac ro sedad ymonum enanaum nirent. Biras jer tas asen ele iza, ina bi ena, issidd el zo shinde, jer nel ena.

 

 

 

Binger, T. Asherah: Goddesses in Ugarit, Israel and the Old Testament. Sheffield: Sheffield Academic Press, 1997.

 

FL-240913 Se Fačen lęz Noňuš Yahwini: Ašerah žu se rağůt ġeňĕn - The Fight against Official Yahwism: Asherah and the godlike prostitutes

 

FL-230714 Fohat u alá Koilon

 

FL-060714 Nurat, the forgotten queen of Edom

 

Hadley, J. 2000. The Cult of Asherah in Ancient Israel and Judah. Cambridge, Cambridge University Press.

 

Levy, T.E., R.B. Adams, M. Najjar, A. Hauptmann, J.D. Anderson, B. Brandl, M.A. Robinson and T. Higham. 2004. “Reassessing the Chronology of Biblical Edom: New Excavations and 14C Dates from Khirbat en-Nahas (Jordan).” In: Antiquity 78, pp. 865–879.

Template Design by SkinCorner