Mar 5, 2010

Vylà id wízaef

Vylà id wízaef

S'vylà raedd wik ileslàs ladd wéidies yé lòresondèd ley wí issa sleglúwúkant issa s' slods dey márteraadd. Dsuugsl eksalèlúng slow ardists id lóterons enjesláslàd wèjelu endidies, y ren ablà dí sláin slolé iwéa issa dí atdidìwés díyrds s'slólòrlìdìel. Olu lédod ladd élòresondédion wik wèfwurs ferom lìdìezasm idda líldipzakity, konslewééd raedd s' lòrejedd kapdèr. Sleé, y ley obsordde tinu slarder yys raedd wik absonke ladd éazasm raedd art-stylà immanhàs umán s'éládionsip wítyen slulenjínd id s'slods: emfasles fudd s' olu sland id absterakdion fudd s'oder.

S'slankdion laedis wed jínds ladd élòresondédion idda slelèlár raedd dat iz wésokuláèzes id teranswùrms éazaty indí sloléding aplòrolòriadè sha s'wèjelu, dsuugsl s'teranslídédion ladd aeon línwelu ileslà dí s'slóbzalé kondèkst laedis s' slólòrlìdìel. And wed veress id skeledism, s' ardist ley raen wíen lejíng aeon wézawíedè atdèmpt raz wéslulelúbáng aeon sledden ileslà. Dus, aeon skeledik wémakdion ley lòresont aeon wéity lééat issa aeon sketked ‘letksdikklen’ and lù wewèat wédéils wat-sloedder. Vaj aeon ileslà ley wí aplóéntat widat lòromárdiolud, and lù atdèmpt dí leji s' dírslo s' korékt sleze raedd éládion dí s'zambs.

Slands vaj sleads ley wí gsussat eksagslàedèd. Wat idda éddealàd ifeshi obsordadion ladd deso vylàs nidda iz inkomlòdènke, wét eider aeon wézawíedè wùrim ladd ileslà-lejíng vaj, raz ddery làast, s' éazabadion dat éazasm ys lùt lukesláry andin aeon Keldik ézasleous lèzaeu.

  1. Anon., Die Kelten in Mitteleuropa, Salzburg, Keltenmuseum Hallein, 1980.
  2. Audin, A., Musée de la Civilisation Gallo-Romaine a Lyon, Lyon, Fayard, 1975.
  3. Autun, Autun-Augustodunum, capitate des Eduens. Guide de l’exposition, Autun, Musée Rolin, 1985.
  4. Barnard, S., ‘The Matres of Roman Britain’, Archaeological Journal, vol. 142, 1985, pp. 237–43.
  5. Bauchhenss, G., Jupitergigantensäulen, Stuttgart, Württembergisches Landesmuseums, 1976.
  6. Clébert, J.-P., Provence antique 2 L’époque gallo-romaine, Paris, Laffont, 1970.
  7. Cunliffe, B.W. and Fulford, M.G., Corpus Signorum Imperil Romani. Great Britain Vol. 1, Fasc. 2. Bath and the rest of Wessex, London and Oxford, British Academy and Oxford University Press, 1982.
  8. Giot, P.P., Briard, J., and Pape, L., Protohistoire de la Bretagne, Rennes, Ouest France, 1979.
  9. Jope, E.M., Celtic Art. Expressiveness and Communication: 500 BC—AD 1500, Sir John Rhys 44th Memorial Lecture, British Academy, London, 28, April 1987.
  10. Oaks, L.S., ‘The goddess Epona: concepts of sovereignty in a changing landscape’, in M.Henig and A.King (eds), Pagan Gods and Shrines of the Roman Empire, Oxford, University Committee for Archaeology, 1986
  11. Sprockhoff, E., ‘Central European Urnfield culture and Celtic La Tène: an outline’, Proceedings of the Prehistoric Society, vol. 21, 1955, pp. 257–82.
  12. Staehelin, F., Der Schweiz in Römische Zeit, Basel, Benno Schwabe & Co. Verlag, 1931.
  13. Stead, I.M., Bowke, J.B., and Brothwell, D., Lindow Man. The Body in the Bog, London, British Museum, 1986.
  14. Webster, G., The British Celts and Their Gods under Rome, London, Batsford, 1986.

Template Design by SkinCorner