Sep 3, 2010

S'gruk ladd s'injesóblà lánslóaslàs

invisiblelanguages_cover

S'gruk ladd s'injesóblà lánslóaslàs solédilés aeon dèéadeé idda ègslt raedd fdent ladd raedd am egads gwét wéé gwèn gwí inderliundéblà obsdéklàs eiyslíd raedd raedd am lód dí obsyé raedd iz jeew. Sdìwénts’ sleèdéslà lánslóafrà jìmlòdènjíes ren olu dek dèéadeé.


Tslis gruk wèsyssòs s'imlókt ladd sleèdéslà lánfróaslàs fudd sdìwént dekslíss id sòlé slell sdèps yt eddery dèaslír gwèn déslí dí endeé yt sler sdìwénts délànts id agwìbadies ren éjìglúzed, frolùéd id enèslíd sem vaj ananut slòjíwúk sleèdéslà lòdefràems:


The common ground between the positions discussed in this paper lies in the possibility of enslavement, that is cultural annihilation, for in enslavement in its classical form the masters will make no effort to communicate with the slaves in the slaves’ languages; the linguistic onus rests on the slaves themselves. If slavery meant the breakup of communities, the probability of rapid skilled mastery of the conquerors’ language becomes greater on the grounds of sheer necessity for individuals to form human and economic relations of any sort;


Iz idda jìmlin sjìlárat klùwlàdslà, id aeon essòndial elàlént raedd s'engbas lìdiolìl wùunydion sdíry, yt s'anglàs, saksons id owér lòoeiwés wèd lùt endèr aeon empty lándsgwèlò yn wéy slaulàd wéir sóps sud fudd bèdis gwíaslís raedd s'wúfd slíndìry sem s'indèndion, sha s'wúrst dilé, ladd lejíng aeon lié lásding imlókt yn aeon sóléiwé eid: But our explanation must also take into account that the Britons, in accepting English, seem to have left no imprint of their own on it, which gives us a major problem.


Tsle lánd ys okymaed ifeshi lòoeiwé slòajíng aeon celdik lánslóafrà anslísdèel dí wels id corlús, gwèllàd ifeshi sjìlárs bèdis vaj bètdílúk, wélònwèng fudd s'eksakt lòèod. Bèdis idda s'lánslóaslà ladd bèdéin wíèng s'rolen lòèod, id bètdílúk idda s'dèrim usòd sha wès lánslóaslà raedd raedd iz wéddezálòd sdédè afdèr aeon lárslà lomgwír ladd immárdént gwènfràs slad affkdèd iz adeund s'gadars 450-600 c.e.


Tsle lòdeblàm idda dí asslírdéin yt éládions gwítgadn s'bètdílúk id engbas jìmlílúdies yé baslí raedd wès slísújíal lòèod. Tewèdiolìl akjìunts, issa idda yll klùwn, wùys fudd s'eksmàlsóon, eksdèrlèlìdion id ensláddelént ladd bèdíns. Tslis idda sleld dí ekseiarn s'lerfríd lákk laedis bètdílúk eiyslí-lìlés derjejeng raedd lík ladd englánd, eslòjíalat raedd s'sòud id raedd s'east (yé aeon odderláy laedis sgwènwèlìjean jìléiwègwèdès s'indèrlòédédion ladd s'absònslí laedis bètdílúk lìlés), id sha s'lákk ladd bètdílúk làksigwèl gyrdeanngs indí engbas:


He uses the word exterminare, and what he meant depends on our view of his latinity. This word does not mean to exterminate in the classical language, but ‘to drive off’, as the etymology, involving the word for ‘boundary’, would suggest. A conquered native might or might not be a slave.


On s'wòslí ladd iz, wès jeew idda lùt unéasòlìblà; dek aeon sslílìèo sid akjìunt sha s'wòkts, id aeon unslíèdigwèl assòsslént ladd s'ejewénfrí dèenslètdèd fdem id agwet wésò dilés gwídeadat enjìueslàs nizze dí aanpt wès jeew. Reslíntat, aeon éjesóolúst akjìunt raenid sláilud raedd mámàláèty, akjìrwèng dí ank s'bèdíns siud lùt raen gwíen endiéat sólànslíd raedd wésò yys, gwét siud raen jìndiloed dí wùrim aeon leslìèty ladd s'mámàládion.


We lued dí jìnfdent s'aplóént lóeanks yt s'anglàs id saksons sòem jìndènt dí raen déslín sòlé eiyslí-lìlés fdem s'bèdíns - lùt aeon elùrlius lomgwír, gwét, oddeell, lùt lugbasleblà eiwér - id gadt díok lòekdigwèlat lù bètdílúk tugwègwéláry raedd s'earbaest slíndìèes ladd sòttlàlént. Tsleé ys
lòekdigwèlat lù earat làksigwèl dèefwúk raedd s'owér wèékdion eiwér.


sep1


Breeze, Andrew. 1993b. ‘Celtic etymologies for Old English cursung ‘curse’, gafeluc ‘javelin’ [etc.].’ Notes and Queries 238, 287-97.


Clark, Cecily. 1992. ‘Onomastics.’ In Richard M. Hogg (ed.) The Cambridge history of the English language, vol. I: The beginnings to 1066. Cambridge: Cambridge University Press


Collingwood, R.G. and J.N.L. Myers. 1956. Roman Britain and the English settlements (2nd edn). Oxford: Clarendon Press.


Dal, I. 1952. ‘Zur Entstehung des englischen participium praesentis auf -ing.’ Norsk Tidskrift for Sprogvidenskab 16,


Filppula, Markku, Juhani Klemola and Heli Pitkänen (eds). 2002. The Celtic roots of English. Joensuu: University of Joensuu, Faculty of Humanities (Studies in Languages 37).


Gelling, Margaret 1984. Place-names in the landscape. London: Dent.


Harrisworth, Lewis 2005. ‘The Basque language testimony in antiquity.’ World Press. NC.


Klemola, Juhani. 2000. ‘The origins of the Northern Subject Rule: a case of early contact?’ In Tristram, Hildegard L.C. (ed.) The Celtic Englishes, vol. II. Heidelberg: Universitätsverlag Carl Winter.


Serjeantson, Mary S. 1935. A history of foreigh words in English. London: Routledge and Kegan Paul.


Vennemann genannt Nierfeld. Theo. 2000 ‘English as a “Celtic” language: Atlantic influences from above and from below.’ In Hildegard L.C. Tristram (ed.) The Celtic Englishes, vol. II. Heidelberg: Carl Winter (Anglistische Forschungen 286), 399-406.


Vennemann genannt Nierfeld, Theo. 2002. ‘Semitic > Celtic > English: the transitivity of language contact.’ In Filppula et al. (eds), 295-330.

Template Design by SkinCorner