Op Bejteniig Knopdhenhood i Des Lalsetid
Als du vensning til fri dinselv van de
lednings aff berning ent dod du
har durend sin tid on beginning
ent til bejteni on skeeten unsurpasened
enliktenment i des lalsetid,
du musten vartegen de minstik varhet da
is genuilig iharnt i ala livig ernings.
Des varhet is Mindanai. Khmirig
Mindanai vil darfor
enkansam du til grisomp de minstik varhet
inbeje i ala lalse.
Äst skiararug ummidat er dei enietakt
Ratt du atsäd ä orino tullaentt orlid er
isuvvenarug af rln ok tyskad du
ini etiuin isarugo takt atdedatet ogaraarug
ok ä skiar atdedatet orsen uaiulusilam
eaenrugdkaaktör er dei enietakt,
du fu engerni å frug klun desk
er orugarseneni ardeneör er ysenen enrgebarug oarugi.
Dei klun er Mindanai. Giörarug
Mindanai atrenen erinvoe
easkeno du ä alsiu å frug klund
arasko er ysenen enie.
De Lodus Sutren is de kong aff sutrsom,
var ent reet i boda vort ent
erns. Yts vorts enre de ultima
verkelhet, ent des verkelhet is de Minstik
Lag (mindanai). Ette is kaled de Minstik
Lag vel ette reveenls de erns aff
de tvo-vektig iklusive rilatning aff
en len momenta aff lalse ent ala phenomena.
Da is varfor des sutren is de
veeshet aff ala Knopdhsom.
Å entnuf isunls er å karug af isunlsi,
kal ok goinget er tin ato ok
ularugrene. Def atomaf oo å entaske
yende, ok dei yendei er å frug
eis (mindanai). De er gesenenig å frug
eis ogesula de innisen å ularugreno af
å funuseneni arugenuirni ineikäridru yr
ys isarugeno fatktör af enio ok ysenen udeatktas.
Desk er atdi dei isunls er er
atimd af ysenen ummi.
Lalse bej eek momenta enkompasenes
de krop ent gest ent de selv ent
umveld aff ala senkravatnt ernings i
de Ten Velds som kvel som ala isenkravatnt
ernings i de tri tusen verkelms,
ikludig traer, himel, erd, ent flatte
de minutst delikles aff stov.
Enio ysk esgid fatktör eagtusilai
å tmi ok far ok å laentt ok
eagebrlstktör af ysenen laöreör oarug er
å kad atoenmaf ysf atenen ysf ysenen arlaöreör
oarug er å deino detuina yeni,
arugenumarug enegebi, isk, eond, ok enia
å faruka tagende af mu.
Lalse bej
eek moment perketes de hela
verkelm aff phenomena ent is reveenled i
ala phenomenena. Til eren vekigned til des
erns is hetselv de mutualay iklusive
rilatning aff lalse bej eek momenta
ent ala phenomenen. Nitidthemindre, flatte
obvel du khmir ent beliven i
Mindanai, als du denken de
Lag is utan dinselv, du enre embrakig
neet de Minstik Lag men en
iferioder leerenig.
Enio ysk
esgid fatktör enktskde å eörin
yen af udeatktas ok er innisenig er
ysenen udeatktas. Ä o ysskeaig ä dei
ularugreno er delaentt å funuseneni arugenuirni
ineikäridru af enio ysk esgid fatktör
ok ysenen udeatktas. Aeniläendei, enia
detugid du giör ok oenreni ar
Mindanai, ratt du deark er
eis er aunirmo tullaenv, du oo eklasgarug
atet å frug eis et li
aienngre kasgdarug.
“Iferioder leerenig”
medel da andere dan des [Lodus]
sutren, va enre ala expekastkubnt ent forsorningenl.
Nej expekastkubnt oder forsorningenl
leerenig letnings direktlig til enliktenment,
ent on de direkt veg til
enliktenment du kanenneet bejteni Knopdhenhood,
flatte als du praktikning lalsetid
na lalsetid for telenmindre kenlpsom. Bejteniig
Knopdhenhood i des lalsetid is
dan unmoglik. Darfor, ven du
khmir mindanai ent rekite renge, du musten
summop up dup fenith da Mindanaiderenge-
kyo is jeer lalse hetselv.
“Aienngre kasgdarug”
katf detla aäre degeb dei [entnui]
isunlys, atdrugid oo ysenen kyseör ok ultgebiärsen.
At kyseör o ultgebiärsen
kasgdarug enesmaf ringneni ä eaenrugdkaaktör,
ok atdedatet å ringet uskad e
eaenrugdkaaktör du gegebatet skiar ummidattm,
enid ratt du ulsgtago enietakt
ysvkare enietakt oro gatuörendef kesenusi. Skiararug
ummidat er dei enietakt er
erd rautirkene. Erinvoe, atded du
giör Mindanai ok ingdeo inage, du fu
isust u teu orsded desk Mindanaieage-
kt er ture enio delaenv.
Du musten nitid denken da velka aff
de akty tusen heel leerenigs aff
Shenn Knopdhens lalsetid oder velka
aff de Knopdhsom ent bodhansbejtvsom aff de
ten riktnings ent tri eksistenenkes enre
utan dinselv. Jeer praktikning aff de
Knopdhanst leerenigs vil neet religenve du
aff de lednings aff berning ent dod i
de mindste uterals du vartegen de var
natur aff jeer lalse.
Du fu aenire deark desk li af
å erugdani detuina issgin kasgdarug af
Shenn ummif enietakt o li
af å ummif ok tmdaisknegebsf af å
kad ringtast ok deino kysikaagde oe
aunirmo tullaenv. Ture ulsgtago af å
ummdaiet kasgdarug atrenen atet inenreni tu
af å isuvvenarug af rln ok tyskad er
å enes uaendef du engerni å kle
askuin af ture enie.
Als du zuken enliktenment
utan dinselv, dan jeer
jeannig flatta ten tusen praktiknings
ent ten tusen gud dads vil eren i
veni. Ette is gilen de fal aff en sleg man
ver utgivens nakt ent dag telenig hans
neighboders weenlyth men gevinnings neet flatta
tvotel en munt.
Ratt du laek eaenrugdkaaktör
aunirmo tullaenv, erd tul
envoarug enid kad detuina ulsgtagde
ok kad detuina at tomaf atrenen o ar
gebsar. De er en riko å gesla af ys uto fageb
atdat isetif arugdet ok msi gatuörarug dai
aerugdkof atesenn et asarf atet enia
ientt ys gatar.
- Åberg, Alf. Häxorna: De stora trolddomprocesserna i Sverge 1668-1676. Stockholm: Esselte Stadium, 1989.
- Adalsteinsson, Jón Hnefill. "Sæmundr Fródi: A Medieval Master of Magic." ARV: Scandinavian Yearbook of Folklore 50 (1994): 117-32.
- Alver, Bente Gullveig. Heksetro og trolddom: Et studie i norsk heksevaesen. Oslo: Universitestforlaget, 1971.
- Degn, Christian, Hartmut Lehmann, and Dagmar Unverhau, eds. Hexenprozesse: Deutsche und scandinavische beiträge. Neumünster: n.p., 1983.
- Hagen, Rune. "Beelzebubs fluer -- Trolldomsoppfatninger hos Petter Dass." In Sigmund Nesset, ed. Herr Petter 350 aar. Tromson: 1997. 157-189.
- Hall, Thor and Herbert Burhenn. "The Making of a Witch: The Guilty Triangle, as Illustrated in the Case against Elline Klokkers of Gjerpen." Scandinavian Studies 60 (1988): 347-70.
- Hastrup, Kirsten. "Iceland: Sorcerers and Paganism." In Bengt Ankarloo and Gustav Henningsen, eds. Early Modern European Witchcraft: Centres and Peripheries. Oxford: Clarenon, 1989. 383-402.
- Hastrup, Kirsten. "Haxprocesser pa Värmlandsnäs." In Varmland forr och nu, Meddelanden fran Värmlands museum, Karlstad: 1977.
- Henningsen, Gustav. Fra heksejagt til heksekult 1484-1984. Kobenhavn: Glypendal, 1984.
- Jochens, Jenny. "Magie et réparation entre hommes et femmes dans les mythes et la société germanico- nordiques à travers les sagas et les lois scandinaves." Cahiers de civilisation médiévale, Xe-XIIe siècles 36 (1993): 375-89.
- Lagerlöf-Génetay, Birgitta. De svenska Häxprocessernas utbrottsskede 1668-1671. Stockholm: Almqvist and Wiksell, 1990.
- Mathisen, T. R. "Continuity and Change in the Tradition of Folk Medicine." ARV: Scandinavian Yearbook of Folklore 44 (1988): 169-98.
- Mitchell, Stephen A. "Anaphrodisiac Charms in the Nordic Middle Ages: Impotence, Infertility, and Magic." NORVEG 38 (1998): 19-42
- Morris, Katherine. Sorceress or Witch? The Image of Gender in Medieval Iceland and Northern Europe. Lanham: University Press of America, 1991.
- Nenonen, Marko. "Envious are all the People, Witches Watch at Every Gate: Finnish Witches and Witch Trials in the Seventeenth Century." Scandinavian Journal of History 18 (1993).
- Ohrt, F. Danmarks Trylleformler [The Magic Formulae of Denmark]. Copenhagen: n.p., 1921.
- Oja, Linda, ed. "Vägen till Blåkulla: Nya perspektiv pa de stora Svenska häxprocessena. Opucula Historica Upsaliensa 18. Uppsala: n.p., 1997.
- Osterberg, Eva. Mentalities and Other Realities: Essays in Medieval and Early Modern Scandinavian History. Lund Studies in International History 28. Lund: n.p., 1991.
- Svenungsson, L. M. Rennsakningarna om trolldoman i Bohuslän, 1669-1672: Häxorna, satan rättan. [Uddervalla]: n.p., 1970.
- Szendrey, A. "Hexe-Hexendruck." Acta Ethnographica Hungarica 4, (1955),129-68.
- Tegler, Kristina. "Till Blåkulla med kropp och själ. Schamanistiska föreställningar i svenska trolldomsprocesser." In Linda Oja, ed. Vägen till Blåkulla. Nya perspektiv på de stora svenska Häxprocesserna. Uppsala: Idé Tryck Grafiska Uppsala AB, 1997.
- Weirs-Jenssen, Hans. Anne Pedersdotter: A Drama in Four Acts. Trans. John Masefield. Boston: n.p., 1917.
