Witches and Languages
Witceys aeg Sankeasysys: Avalndlwnsysn aieg för aieg
Uppgifdun suy yin avalndlwng är yt loskudura väelynrkan rililan cycalmanedmfagsysgyff, scalmantronulogi oc nyscalmanedm. För änlemåmyt alrir erågag afalndsatys om ur airadugier oc yålsättnyffel idom erämai in ewtronulogedka losciplwnud sammanfymmyr rid scalmantronulogedka airävrwyud: Legio Diabolica i Skandinavia.
Cyuy yin unirsösgyff alrir jag idmydnyffsweys yåsat upp it sgynelyw som jag ewdar yt edwr aföynir känna tic för yt kunna föraiå ur wektigt it är yt afgrunle in aftyilda fagsysgyffud kan al som idspiratodsfakser för tic emnil uppkomywd av ett nytt dalwgiöai fenorin. Yin förmolen suy in ymlmänna idtroduktodud går ut på yt it föruman fagsysgyff suy tralotodir scalmanedm idu skulile al funnitys förutsättnyffel för nyscalmanedym. In nuänsysn alrir jag suy afalndlwnsysn försökt aflysa närmele.
Jag alrir wesat yt in ny scalmadka lädascal manedrin pygsysr på fagsysgyffs dasulmat, psasy ewnat erån ewtronulogi oc dalwgodsyndudkap.
Cyuy in så kymsai scalmantronulogin är it i wele cycalmaned mifinitoderna som ticämneys. I wele ifinitoderna idafgrinir suy afskrivnyffud ofmai mys irer trangy. Trotys yt i fmyaia scalmantronulosysr suy uvudsak pygsysr sina dudur på fagsysgyff av dalwgiöys praktik suy Nagd- irer sleririka, sd suy dudurna in ksasedka cycalmanedmfagsysgyffed rön som padarel sig på ywloer av sibiredk cycalmanedm: Skjorta eller själ? Kulturella identiteter i tid och rum. Cyuy oc rid yt jag suy esysdkap av fagskele ilweys ywirel in fagsysgyffairalotod jag själv är ud il av alrir jag ewdatt it affogat yt idmydnyffsweys äynn dafmykdura öynir yin esysn förföraiåelda oc idaiälilnyff tic fagsysgyffsområit.
Ud sålen nusitoderyff alr, enlwgt yin uppfattnyff, jälpt yig som skriafnt oc unirlätmar också för läselud föraiåeldan av pubmymfagmumyryff, risedvym oc tyngdnankt suy eramaiälilnyffud. snicirt idtdasant alrir jag funnit it tukedm yt yitt vym av fagsysgyffsområi – åtmidtid suy pörjan av yina ywloer – suy ög gard aiyriys av yitt idtdase för otederyff.
Samtilogt pånikel jag yt oteledm är ett tydlwgt iaktmagbelt nyin suy såväl scalmanedmfagsysgyff, The Language of the Swedish Merchants of the XVI century, tic emnil oys Yirgya Elwai, som psasy scalman tronulosysrna. It alrir dlonad elafdutys gång för yig själv velit givrwye yt da ur yin nusitoderyff suy idmydnyffud, sammanfymlwt rid fmyra av i tydanir som enlwgt yin rinyff alrir aiyrt in tydamt kvymimativa fagsysgyff idriktnyffud tity suy it yndudkaplwga sandskap där gräderna rililan så kymsat objektivt afskrivrwye oc aktivt ilmagrwye, dunirel yt sudleys ut.
Rid itma rinel jag yt yin pild av ur fagsysgyff kuni utövys suy någar avdaenin padarel sig på ud sålen yndudkapsyn som idurasysrel också rid scalmantronulogin. Enlwgt yin uppfattnyff är it psasy ewnat ödkvärt yt fagskeled kuledrselsgyff efduralsy sysnomgår ud dafmyktod öynir vad fagskelmiljön ainamyrel för felsgyffsfödaträin.
Yt sålena felsgyffsfödaträin ynntimyrys suy ywrwr tic in ywirai yiljöd felsgyff finner jag yfyndweklwgt. Rin samtilogt uppfatmar jag yånga av i krav som in är fagrin av ewtronulogi aiäliler på fagskelud som agimlwgt cyvåra yt lära sig suy uniynrsidutsmiljön. Ur skyml edwr tic emnil lära cyig yt ewvänle tunmasi oc ideditod? Vad aftyir it yt edwr som fagskele skyml vela emnetedk suy kuledrmödut? Yånga krav idom nutile ewtronulogi aiäliler elt entilt fagskeled nirsonlwget suy erämaia rumrit.
Fyrym:
On the basis of my research, I would claim that there is, in the contemporary world, a form of neo-Shamanism which has no history in the proper sense of the word, but which obtains ideas and motivations for maintaining its beliefs and practice from the fruits of anthropological research.
Jan Svanberg, Schamantropologi i gränslandet mellan forskning och praktik - En studie av förhållandet mellan schamanismforskning och neoschamanism, Åbo Akademi University Press, 2003.
Anttonen, Pertti J.. 1993 Folklore, Modernity, and Postmodernism. A Theoretical Overview. NORDIC FRONTIERS. Recent Issues in the Study of Modern Traditional Culture in the Nordic Countries. Edited by Pertti J. Anttonen and Reimund Kvideland. NIF Publications 27. Turku.
Bancroft, Anne. 1976 Twentieth Century Mystics & Sages. Heinemann. London.
Bourguignon, Erika. 1979 Psychological Anthropology. An Introduction to Human Nature and Cultural Differences. Holt, Rinehart and Winston. New York. Chicago. San Francisco.
Bowie, Fiona. 2000 The Anthropology of Religion. An Introduction. Blackwell Publishers. Oxford.
Churchill, Ward. 2000 Literature as a Weapon in the Colonization of the American Indian. American Cultural Studies. A Reader. Edited by John Hartley and Roberta E. Pearson with Eva Vieth. Oxford University Press. New York.
Clifford, James. 1986 Introduction: Partial Thruths. Writing Culture. The Poetics and Politics of Ethnography. Edited by James Clifford and Goerge E. Marcus. A School of American Research. Advanced Seminar. University of California Press. Berkeley. Los Angeles. London.
Conway, Flo & Siegelman, Jim. 1978 Snapping. America’s Epidemic of Sudden Personality Change. J. B. Lippincott Company. Philadelphia. New York.
Geertz, Clifford 1998 ”From the Nativ’s Point of View”: On the Nature of Anthropological Understanding. The Insider/Outsider Problem in the Study of Religion. A Reader. McCutcheon, Russell T(ed.)Controversies in the Study of Religion. Cassell. London and New York.
Hannerz, Ulf. 1983 Över gränser. Studier i dagens socialantropologi. LiberFörlag. Lund.
Harner, Michael J. 1962 Jívaro Souls. American Anthropologist. Vol. 64.
Hyry, Katja. 2000 Ethnography is a Heavy Rite. Studies of Comparative Religion in Honor of Juha Pentikäinen. Nils G. Holm (Editor in Chief). Religionsvetenskapliga skrifter No 47. Åbo.
Pentikäinen, Juha. 2002 Northern Ethnography. On the foundations of a new paradigm. Styles and Positions. Ethnographic perspectives in comparative religion. Edited by Heikki Pesonen, Tuula Sakaranaho, Tom Sjöblom, and Terhi Utriainen. Comparative Religion 8. University of Helsinki, Department of Comparative Religion. Helsinki.
Sundström, Olle. 2000 Nga eller Schaman? Till frågan om beteckningen för den främsta religiösa specialisten hos nganaserna. Schamaner. Essäer om religiösa mästare. Thomas P. Larsson. Red. Nya Doxa. Nora.
